I en färsk litteraturstudie analyserade holländska forskare longitudinella studier för samband mellan olika typer av stillasittande och biomedicinska hälsomarkörer under barn- och ungdomsåren. Genom fyra databaser identifierades 109 studier, och författarna tillämpade syntes av bästa tillgängliga kunskap vid gradering av det vetenskapliga underlaget. Sammanställningen är intressant då många slutsatser om framför allt skärmtidens negativa hälsoeffekter bygger på tvärsnittsstudier, vilket omöjliggör analys av kausala samband.

I stort visar studien att det longitudinella sambandet mellan olika typer av stillasittande och biomedicinska hälsomarkörer inte är övertygande. När författarna la ihop alla olika typer av stillasittande fann man dock starkt stöd för samband med övervikt/fetma och negativt samband med HDL-kolesterol och fysisk kondition (exempelvis syreupptagningsförmåga). Författarna noterade att det fanns skillnader mellan olika typer av stillasittande. Tv- och skärmtid hade måttlig till starkt stöd för samband med övervikt/fetma, men detta gällde inte alla typer av mått på kroppsvikt. Bland annat visade en kompletterande metaanalys noll-samband mellan tv-tid och BMI. Enligt författarna kan detta tyda på att sambandet mellan tv-tid och kroppsvikt är icke-linjärt med relativt starkare samband hos större barn och ungdomar. Datoranvändande/tv-spelande visade i stort inga samband med hälsa, och samma resultat fann man i studier där man mätt barns och ungdomars totala stillasittande med hjälp av rörelsemätare.

Den stora begränsningen är att få studier bedömdes ha hög kvalitet (19 av 109) samt att nästan alla studier (90 procent) hade samlat in data med frågeformulär som antingen har låg eller okänd validitet/reliabilitet.

Slutsatsen som kan dras är att läkare främst bör uppmärksamma ungas tv-vanor samt att det ännu finns lite stöd för att andra typer av skärmtid påverkar biomedicinska hälsoutfall under barn- och ungdomsåren.