I decembernumret av American Journal of Gastroenterology beskrivs en av läkemedelsindustrin oberoende studie där man har jämfört två strategier för intravenös behandling med protonpumpshämmare för att förhindra reblödning, kirurgi och död hos högriskpatienter med blödande sår sedan man lyckats få homeostasen under kontroll via endoskopisk behandling.

Standarddos (40 mg bolusdos dagligen i tre dygn) jämfördes med högdosbehandling (80 mg bolusdos följt av 8 mg/h under tre dygn) av de två kommersiellt tillgängliga protonpumpshämmare som användes enligt lokala rutiner: omeprazol (n=330) eller pantoprazol (n=144).
Totalt ingick 474 patienter som intagit minst en dos av studieläkemedlet i analysen. Efter tre dygn fick alla oral behandling med protonpumpshämmare:20 mg (gånger) 2, tills utskrivning skedde. Två tredjedelar av patienterna var män, cirka hälften var äldre än 70 år, och av dem hade majoriteten använt ASA/NSAID före sjukhusinläggningen. Resultatet visar att reblödningssiffrorna inte skiljde sig signifikant för de två grupperna eller för typen av ulkus (ventrikel- eller duodenalsår).

Reblödning inträffade hos 28 patienter (11,8 procent; 95 procents konfidensintervall, CI, 7,6–16,0) i högdosgruppen jämfört med hos 19 (8,1 procent; 95 procents CI 4,5–11,5) i standardgruppen (P=0,18). Båda patientgrupperna behövde lika många enheter blod. Kirurgi utfördes på tre patienter (1,3 procent) i högdosgruppen och på en patient (0,4 procent) som fått standardbehandling (P=0,62). Fem patienter i vardera behandlingsgruppen (2,1 procent) dog under studien, varav tre i vardera gruppen på grund av reblödning. Det var fler patienter i högdosgruppen som behövde förlängd (>5 dagar) sjukhusvistelse (P=0,03).

Denna studie genomfördes mot bakgrunden att det inte råder internationell konsensus om vilken behandling som ska gälla. Att högdosbehandling är bättre än placebo finns visat och rekommenderas också, enligt två konsensusdokument. Standarddos har före denna studie undersökts i fyra prospektiva studier och i en metaanalys, och man har inte funnit någon skillnad avseende riskreduktion för reblödning mellan högdos- och standarddos i någon av dessa publikationer.