Lancet varnar för medicinska effekter av klimatförändringen

Att miljöfrågan blivit het råder det givetvis inget tvivel om. I vilken utsträckning havsnivån, medeltemperaturen och världens glaciärer påverkas av den globala uppvärmningen är frågor som debatteras livligt och som utforskas intensivt. Intresset för de medicinska konsekvenserna är dock betydligt mindre, konstaterar Lancet, vars grundtes är att klimatförändringen kommer att slå hårdast mot jordens fattiga och öka klyftorna mellan fattiga och rika länder. Detta är djupt orättvist, då de fattiga länderna är de som minst bidragit till den globala uppvärmningen, anser tidskriften, som gjort sammanställningen av forskningsläget inom området tillsammans med institutionen för global hälsa vid University College i London.
Lancet konstaterar att de medicinska effekterna av klimatförändringen kommer från en mängd problemområden – vissa av dem mer uppenbara än andra. Infektionssjukdomar, däribland malaria, befaras spridas i större omfattning, då dessa sjukdomar även når fler länder om klimatet blir varmare. Cirka 300 miljoner fler människor kan drabbas av malaria fram till år 2080. En annan följd av global uppvärmning är sämre tillgång på rent vatten. I dag saknar 1,5 miljarder människor rent vatten, och den siffran spås öka. Till detta kommer ökad brist på livsmedel. Förutom att skörda många människoliv kommer naturkatastrofer till följd av mer extremt väder att omfatta materiella skador, vilket resulterar i att många människor riskerar att stå utan bostad. Som en konsekvens därav kommer många människor att tvingas att flytta, vilket i sin tur riskerar att leda till sociala oroligheter. Allt detta kommer att få svåra medicinska konsekvenser, befarar Lancet.

Vad kan då göras för att vända situationen? Information är A och O, skriver tidskriften, som förvånas över den allmänna okunskapen kring de medicinska effekterna av klimatförändringen. Särskilt stor är denna okunskap i fattiga länder. Politiker, beslutsfattare, forskare, läkare och inte minst medier måste ta sitt ansvar att lära sig mer om de medicinska konsekvenserna av global uppvärmning och sedan förmedla denna kunskap vidare. Universitet uppmanas att lägga mer resurser på forskning kring hur klimatförändringar kommer att påverka en globala hälsan. Givet att fattiga länder kommer att drabbas hårdast står även fattigdomsbekämpning högt på tidskriftens lista över åtgärder som måste vidtas. Dessutom måste koldioxidutsläppen minska. Medicinska konsekvenser av global uppvärmning utgör utmärkta argument för politiker som ska besluta om begränsningar i utsläpp och som har svårt att förmedla detta till sina väljare.
Den ekonomiska krisen, pandemier, fattigdom och krig är alla områden som påverkar folkhälsan och som alla debatteras. Men global uppvärmning har inte uppmärksammats som ett sådant område trots att det är det viktigaste av alla, enligt Lancet, som planerar en kongress vartannat år för att följa utvecklingen och sprida kunskap.
En intressant parentes för svenskt vidkommande är att rapporten lyfter fram den svenska kemisten och Nobelpristagaren Svante Arrhenius som en föregångare inom fältet, då denne redan 1896 flaggade för att koldioxidutsläpp kan resultera i att jordens medeltemperatur höjs.