Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärtinfarkt. Detta har visats framför allt i studier som fokuserat på fysisk aktivitet på fritiden, medan betydelsen av fysisk aktivitet på arbetet är mer oklar. Få studier har undersökt den separata effekten av fysisk aktivitet till och från arbetet på hjärtinfarktrisken. Snusningens betydelse för hjärt–kärlsjukdom är kontroversiell.
I studien ingick totalt 651 personer som drabbats av hjärtinfarkt. Samtliga hade deltagit i hälsoundersökning i Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) eller MONICA-studien i norra Sverige och hade lämnat blodprov in­nan de insjuknade. Dessa jämfördes med totalt 2 238 friska personer.

De som regelbundet åkte bil till arbetet hade en tydligt ökad risk för hjärtinfarkt (drygt 70 procent) jämfört med dem som promenerade, cyklade eller tog bussen till arbetet (aktiv arbetspendling). En kombination av etablerade riskfaktorer och markörer för hemostas och inflammation (t-PA, t-PA/PAI-1-komplex och IL-6) tycks kunna förklara en betydande del (40 procent) av skillnaden i risk mellan aktiva arbetspendlare och bilpendlare. Även hög fysisk aktivitet på fritiden innebar lägre risk för hjärtinfarkt. Hög fysisk aktivitet på arbetet var också kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, men detta samband sågs bara hos män.

Snusare (som aldrig varit rökare) hade inte ökad risk för hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd jämfört med tobaksfria. För plötslig hjärtdöd är resultatet osäkert på grund av att få personer ingick.
Avhandlingen ger ytterligare stöd för att fysisk aktivitet förebygger hjärtinfarkt genom positiva effekter på etablerade riskfaktorer. För första gången visas att effekterna av aktiv arbetspendling på hjärtinfarktrisken kan medieras via gynnsam inverkan på hemostas och inflammation.