Redan i 2-årsåldern märks skillnader i hur barn med autism uppfattar mänskliga rörelser jämfört med barn utan autism. Det visar en forskargrupp från USA i en studie som presenteras i tidskriften Nature.

Författarna har utgått från 76 barn i 2-årsåldern. Av dessa hade 21 diagnostiserats med autism, medan övriga inte fått denna diagnos. Författarna lät barnen titta på en skärm med tecknad film. Filmen bestod av prickar som rörde sig. I vissa fall rörde sig prickarna slumpmässigt, och i andra fall utgjorde prickarna mänskliga rörelser. Dessa rörelser skapades genom att människor filmades med en dräkt på sig där en prick fästs vid varje led. Hur barnen reagerade på filmen mättes med en teknik som normalt används när man utvecklar dataspel och som bygger på att barnens blickmönster följs.

Det visade sig att barn som inte hade autism identifierade rörelser på skärmen som utgjordes av mänskliga rörelser och fokuserade särskilt på dessa. Barnen med autism tycktes däremot inte uppmärksamma mänskliga rörelser. I stället fokuserade de på rörelser som var korrelerade med ljud. En intressant aspekt kopplat till detta är att författarna vid tidigare undersökningar noterat att barn med autism tycks titta mer på munnen när de ser på en människa som talar – detta till skillnad från barn utan autism, som i större utsträckning fokuserar på ögonen.

Författarna konstaterar sammantaget att barn med autism i större utsträckning tycks koncentrera sig på »fysiska« aspekter som hur ljud och synintryck hör ihop, till skillnad från andra barn som lägger mer vikt vid sociala komponenter – ögonen förmedlar ju som bekant mycket information om en människa.
Nyfödda människor är extremt sårbara, och egenskapen att kunna detektera mänskligt rörelsemönster tycks vara djupt rotad. Detta gäller för övrigt inte bara för människor; egenskapen finns hos många arter och tycks ha bevarats under evolutionen. Det beror sannolikt på att den utgör en väsentlig överlevnadsfördel. Det är sannolikt ett effektivt skydd mot hot att tidigt i livet kunna uppfatta att rörelser i omgivningen kommer från den egna arten.

Denna egenskap tycks dock saknas eller vara nedreglerad hos människor med autism. Vad detta beror på är inte klarlagt. Klart är dock att rönen innebär ny kunskap kring den tidiga neurologiska utvecklingen hos individer med autism. Dessutom kan studien i förlängningen komma att bidra till ökade möjligheter till tidig diagnostik av autism.