Patientsäkerheten är i fokus också i det europeiska samarbetet. Under 2005–2007 genomfördes ett projekt ägnat att stödja utvecklingen av patientsäkerheten i europeisk hälso- och sjukvård på uppdrag av EU:s ministerråd.

Projektet kallas Safety improvement for patients in Europe (SimPatIE) www.simpatie.org, och resultat har nyligen publicerats. I uppdraget ingick bl a att ta fram tillförlitliga indikatorer för kvantitativ mätning av patientsäkerhet. Den metod för att ta fram, definiera och klassificera indikatorer som gruppen använt har stora likheter med den modell för utveckling av kvalitetsindikatorer som används i Socialstyrelsens pågående arbete med att ta fram nationella indikatorer för god vård ‹ http://www.socialstyrelsen.se/AZ/sakomraden/Nationella_indikatorer/ ›.
Metoden kan beskrivas som en formaliserad konsensusprocess i vilken experter utifrån ett antal bedömningskriterier (relevans, validitet och reliabilitet, användbarhet) poängsätter ett stort antal tänkbara indikatorer och som ett resultat av den processen enas om att rekommendera ett mind­re urval. I arbetet ingår också att noggrant karakterisera de valda indikatorerna med avseende på definitioner av ord och uttryck, mätmetod m m.
Resultatet av SimPatIE-gruppens arbete är en lista på 24 indikatorer, de flesta kända från andra indikatorprogram, men ett mindre antal nya indikatorer togs också fram. Av de 24 indikatorerna bedömdes nio vara möjliga att införa direkt inom hela EU, däribland tre av de av projektgruppen formulerade indikatorerna, varav två om mätning av patientsäkerhetskultur och en om handhygien. Övriga förslag på indikatorer att omedelbart införa i hela EU är t ex mått på trycksårsfrekvens, fallskador och postoperativ sepsis trots att det kan ifrågasättas om rapporteringen till patientadministrativa system och databearbetningen är tillräckligt god överlag för att ge en meningsfull bild av förekomsten av dessa skador i olika hälso- och sjukvårdssystem.

Självklart är objektiva mätmetoder nödvändiga för att följa upp och utvärdera effekter av patientsäkerhetsfrämjande åtgärder och för att jämföra kvaliteten hos vårdgivare och hos hälso- och sjukvårdssystem. Men, som SimPatIE-grup­pen påpekar i sin rapportering från arbetet, indikatorerna och mätningarna leder inte i sig till önskvärd förbättring av patientsäkerheten, såvida de inte ingår som en del i en samlad strategi för att förebygga skador i vården. En sådan strategi bygger på en systematisk användning av ett flertal olika metoder och verktyg för att identifiera och förhindra risker. I vår svenska verktygslåda har vi nu fem utmärkta verktyg nämligen: »Risk­analys och händelseanalys« och »Att mäta patientsäkerhetskulturen« publicerade av Socialstyrelsen ‹ http://www.socialstyrelsen.se/publicerat › och »Strukturerad journalgranskning för att identifiera förekomst av skador i vården enligt metoden Global Trigger Tool«, pub­licerad av Kommen­tus förlag, samtliga dessa tre beskrivna i var sin »handbok för patientsäkerhetsarbete« samt SBAR [ Läkartidningen. 2008;105:1922-5] och »Checklista för operationsprocessen« ‹ http://www.patientforsakring.se/patientsakerhet/checklistan/ ›.

Ett uthålligt och målmedvetet riskförebyggande arbete med hjälp av dessa verktyg och andra som håller på att utarbetas kommer sannolikt att återspeglas i mätningar av patientsäkerheten med rekommenderade patientsäkerhetsindikatorer.