Frågeställningarna om hur man på bästa sätt följer upp dagkirurgiska operationer och inom ramen för ett kvalitetsregister får en så tillförlitlig komplikationsregistrering som möjligt är ständigt aktuella i sökandet efter bättre lös­ningar.
Den studie som redovisas av Karin Larsson och Claes Hjalmarsson i detta nummer av Läkartidningen är ett värdefullt inlägg i denna diskussion. De har på ett förtjänstfullt sätt ansträngt sig att få telefonkontakt med samtliga patienter i en uppföljning efter ljumkbråckskirurgi och påvisat en klar disk­repans i antalet rapporterade komplikationer jämfört med de resultat som redovisats i svenska bråckregistrets uppföljning av samma patienter.
Definitioner av komplikationer kan skilja sig, vilket kan göra jämförelser svårare. I Svenskt bråckregister är aktiv post­operativ uppföljning inte obligatorisk, men komplikationer som kommer till kännedom registreras. Patienterna i studien uttryckte spontant att de uppskattade att bli uppringda. Författarna noterar dock att inga komplikationer som skulle ha krävt medicinsk åtgärd identifierades under projektet. Trots detta rekommenderar de förfarandet, eftersom de uppfattade att telefonuppföljning enligt den beskrivna mo­dellen tog relativt små resurser i anspråk och gav en bättre bild av verkligheten än vad bråckregistret gör. Projektet löpte över tre månader och begränsades till en operationsmetod. Resultat redovisades från 72 av 84 patienter (86 procent).

Telefonuppföljning ger värdefull information, och när man ser till patienttillfredsställelse kan direktkontakten med patienterna ha fungerat som en ersättning för ett av resursskäl ofta bortrationaliserat återbesök. Detta har i en tidigare studie visat sig skattas till och med mera angeläget av patienterna än ett preoperativt läkarbesök [1].
Svagheten med telefonuppföljning av all ljumskbråckskirurgi – det utförs 16 000–17 000 bråckoperationer per år i Sverige – är att många kliniker sannolikt inte kan avsätta den resurs som kontinuerligt krävs för att söka kontakt med samtliga opererade patienter. Vilka komplikationer är värda att känna till? Telefonuppföljning förefaller fånga mycket information om självläkande symtom, som inte påverkar ett normalt post­operativt förlopp.

Registreringen i bråckregistret omfattar journalförda komplikationer inom 30 dagar, med specifika definitioner av vad som är en komplikation avseende t ex blödning och infektion. Komplikationer speg­lar den operativa kvaliteten, risken för ett sämre långsiktigt operationsresultat (blödning, infektion, testikelpåverkan, tidig omoperation) och risker som äventyrar patientens välbefinnande (smärta, system­komplikationer).
I forsknings­projekt med Svenskt bråck­register som bas har kompletterande uppföljningar av avgränsade patientgrupper bl a ökat kunskapen om postoperativa komplikationer [2, 3].
Styrkan i Svenskt bråckregister är obligatoriet och definitionerna av det som ska inkluderas i registreringen. Svagheten är mörkertalet som utgörs av alla som söker sin vårdcentral eller inte söker alls för lindrigare besvär. Trots detta fångas troligen de flesta bråckkir­urgiskt betydelsefulla komplikationerna in och hanteras av opererande klinik.
Inom bråckregistret har en förbättrad komplikationsregistrering diskuterats länge. Problemet är att finna en hållbar lösning innehållande relevanta kvalitetsindikatorer. Det har varit viktigt att inte riskera att göra registreringen tyngre och mindre attraktiv för deltagande kliniker. Därför har en pilotstudie påbörjats med en brevenkät in­nehållande ett fåtal nyckelfrågor till slump­vis valda bråckopererade patienter vid samtliga kliniker för att registrera tidiga komplikationer, kronisk smärta och patienttillfredsställelse.

Vetenskaplig analys av valida registerdata ger ett viktigt bidrag till den evidens som medicinsk verksamhet förväntas arbeta efter. Det kontinuerligt ökande antalet register som ska matas med data ökar den redan tunga administrativa bördan inom sjukvården.
Vid planeringen av registrering är det nödvändigt att noga analysera värdet av all information som ska samlas in och överväga hur det ska göras på ett tillförlitligt och praktiskt genomförbart sätt. Ytterligare ett krav är att alla användare måste vara med i alla delar för att man ska få data med kvalitet och utan selektion. Det rör sig alltså om såväl innehåll och metod som efterlevnad i registreringen, vilka alla faller tillbaka på tillgänglig resurs.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.