Det var just centralen i Stockholm som var den första att starta för 35 år sedan. Sedan dess har farmaceuter och kliniska farmakologer svarat på ett ökande antal frågor om läkemedel från sjukvård och apotek.
Samtidigt var Ylva Böttiger pessimistisk om centralens framtid, eftersom Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting aviserat en halvering av budgeten för Karolic 2010.
Tre av landets sju regionala läkemedelsinformationscentraler var representerade på symposiet: LUPP i Göteborg, ELIS i Lund och Karolic i Stockholm.
Stockholm har störst verksamhet med 2–3 läkare och 2–3 farmaceuter omräknat till heltidstjänster. Landstinget finansierar verksamheten.
Vid ELIS i Lund finns numera bara en 50–60 procents farmaceuttjänst. Bemanningen har minskat. Apotekets farmaci avlönar personalen där. Göteborg ligger någonstans mitt emellan med Västra Götalandsregionen som finansiär.
Förra året fick Karolic in 1 150 frågor, och ELIS 200–300. I Göteborg skattar man att det blir uppåt 600 i år.
Biverkningar och interaktioner dominerar bland frågorna. 37 procent av frågorna till Karolic handlar om biverkningar och en fjärdedel om interaktioner.
Vid samtliga tre centraler kommer något fler frågor från slutenvården än från öppenvården.
– I 9 fall av 10 är det en konkret fråga om en eller några patienter, sa Ylva Böttiger.
Hon menar att det är syntesen mellan litteraturgenomgången och resonemanget kring det kliniska fallet som är läkemedelsinformationscentralernas styrka. En läkare kan se en välgjord studie i en välrenommerad tidskrift, men hur relaterar det till det aktuella fallet?
– Det är där vi kommer in, sa Ylva Böttiger.
Karolic samlar och publicerar sedan en tid frågor om amning och interaktioner på webben.
Också frågan om att öppna läkemedelsinformationscentralernas databaser kom upp.
– Frågorna bör återanvändas bättre och göras allmänt tillgängliga, sa Magnus Axelsson, ST-läkare vid LUPP i Göteborg.