Enligt Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, hade uppskattningsvis 150 000–380 000 svenskar insjuknat i den nya influensans till och med vecka 46. 15 dödsfall har hittills bekräftats i Sverige och drygt 7 000 i hela världen. Det ska ställas i relation till spanska sjukans 50 miljoner döda, asiatens 5 miljoner och Hongkonginfluensans 1 miljon.
– Man kan diskutera om vi har överreagerat. Men då bör man tänka på vad som hände när spanska sjukan kom. Då sa läkarna att det var en mild sjukdom. Sedan avled minst 25 000 svenskar.
Även utan vaccination är Annika Lindes bedömning att fler levnadsår inte skulle ha gått förlorade på grund av influensan än vid en normal säsongsinfluensa. Det som enligt henne ändå gör den nya influensan till något annat och i viss mån allvarligare än vanlig säsongsinfluensa är framförallt dess förmåga att infektera celler långt ner i luftvägarna och ge upphov till viral lunginflammation.
Anders Tegnell, chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen, instämde.
– En hög andel av dem som kommit in till sjukhusen har fått intensivvård, varav många är unga utan riskfaktorer. En sådan sjukdom är inte mild.
Mia Brytting, chefsmikrobiolog vid Smittskyddsinstitutet, såg fyra tänkbara hot som skulle kunna förvärra läget: Att viruset förändras så att kapaciteten att infektera lungorna ökar, immunflykt som gör att vaccinet inte biter, att viruset utvecklar resistens mot antivirala medel och att det får en ökad virulens.
Ann Söderström, smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, berättade om pandemiarbetet ur ett regionalt perspektiv. Vaccintillgången har varit den stora utmaningen, menade hon.
– Vi fick förutsättningarna vid ett planeringsmöte i augusti, som vi utgått ifrån i vår planering. Sedan kommer vaccinet inte, och man står där med sin kostnad.
Enligt Anders Tegnell är de försenade leveranserna i huvudsak ett byråkratiskt problem.
– Det är ett oändligt antal myndigheter i många länder som måste ge sitt godkännande. Systemet är inte riggat för att vara blixtsnabbt.
Den restriktiva inställningen till att ge antivirala medel ifrågasattes från publiken, i synnerhet till personer som snabbt utvecklar kraftiga symtom. Många andra länder har en mycket mer generös inställning.
– Det är svårt att ur det initiala förloppet förutsäga hur sjukdomen kommer att utveckla sig. Och att behandla alla vore orimligt, det skulle bli ett enormt tryck på sjukvården, svarade Anders Tegnell.


Annika Linde. Foto: Urban Orzolek