Att sova i samma säng som sitt spädbarn ökar risken för plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS), enligt en aktuell artikel i BMJ [1]. Artikeln uppmärksammades i ett flertal dagstidningar och tv. Budskapet ifrågasattes också, eftersom fri amning underlättas av att man har barnet i samma säng. I sådana situationer är det lätt att somna ifrån sitt barn.
Om man läser artikeln noggrant, förefaller det som om den risk vid samsovning som presenteras inte har gjort någon skillnad mellan säng och soffa. Ur tabellerna kan man dock läsa att det är risken med soffa som är den allt övervägande risken, men att en liten risk vid samsovning i föräldrasängen inte kan uteslutas. Risken blir mindre om föräldrarna inte brukat alkohol.
Liknande observationer sammanfattas i en översikt av Ed Mitchell [2], som belönades med Rosén von Rosenstein-medaljen tidigare i år.

Störd andning tidigare hypotes
Vid rapporteringen har man skrivit att plötslig spädbarnsdöd fortfarande är oförklarligt och något mystiskt. I själva verket är väl den stora gåtan hur det kommer sig att 99,98 procent av alla till synes friska spädbarn inte oftare slutar andas eller drabbas av asystoli med letal utgång. Att naturen inte är helt perfekt verkar vara mer förståeligt för oss när det gäller foster som dör intrauterint.
Tidigare ansågs SIDS bero på störd and­ningskontroll. Genom att övervaka andningen med s k apnélarm skulle man kunna för­hind­ra plötslig spädbarnsdöd.
Det finns dock inga studier som övertygande visat att apnélarm minskar risken för SIDS. Man har inte heller funnit att barn som dött i SIDS eller barn med ökad risk för SIDS har fler apnéer än and­ra spädbarn [3].
I vissa fall har andnings- och hjärt­verksamhet registrerats alldeles före dödsögonblicket, varvid puls­fall noterats trots andningsrörelser [4]. Dock är det möjligt att barnet haft obstruktiva apnéer, dvs andningsrörelser utan gasutbyte på grund av övre luftvägsobstruktion. Des­sa apnéer har inte kunnat fångas av vanliga apnélarm.
Att andningen tillfälligt obstrueras är vanligt särskilt hos snarkare, men normalt rycker man till och drar kompensatoriska djupa andetag. Det har visat sig i både experimentella och kliniska studier att förmågan att genom självåterupplivning komma i gång igen efter en apné/bradykardi är viktig [5].
Denna mekanism blockeras av niko­tin­exponering [6], som också kan störa den autonoma homeostasen vid lägesförändringar [7], vilket kan förklara varför barn till rökande mammor har upp till fyra gånger ökad risk att dö i SIDS.

Ryggläge gav paradigmskifte
Upptäckten att plötslig spädbarnsdöd till stor del kunde förebyggas genom att lägga barnet på rygg i stället för på mage innebar ett paradigmskifte [2, 8]. Förekomsten av plötslig spädbarnsdöd har i Sverige minskat från 140 fall år 1991 till färre än 15 år 2008 (Figur 1).
Att spädbarn började läggas i magläge inspirerades av militärläkarna under Koreakriget, som visade att man kunde minska risken för skadade soldater att aspirera sina kräkningar genom att placera dem i framstupa läge.
Eftersom spädbarn ofta kräks extrapolerade man från vuxenmedicin till barnmedicin med katastrofala konsekvenser. Spädbarn aspirerar inte lika lätt, eftersom larynx sitter högre upp. Å andra sidan kan magläge öka risken för luftvägsobstruktion och koldioxidåterandning.
Den främsta orsaken till att ryggläge är bättre än magläge är att barnet avger värme till stor del via ansiktet. Det är väl känt att hypertermi ökar apnéförekomsten hos för tidigt födda barn. Det finns en del indikationer på att hypertermi kan utlösa apnéer också hos lite äldre spädbarn, vilket i sin tur kan leda till bradykardi och desaturation [9]. Experimentella data visar att en stegring av interleukinnivån, som vid in­fek­tions­­utlöst feber, ökar prostaglandinfri­sättningen i hjärnstammen, vilket i sin tur hämmar andningen [10].
Dessa fynd kan förklara varför samsovning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd, särskilt om föräldrarna har druckit alkohol eller barnet somnar tillsammans med föräldern i en trång soffa.

Inga slutgiltiga bevis mot samsovning
Den aktuella engelska studien har dock inte slutgiltigt bevisat att samsovning per se i en normalstor säng ökar risken för SIDS. Det finns till och med forskare som hävdar att mammans andningsrörelser har en positiv effekt på barnets andning [11]. Om hon inte är påverkad av alkohol eller droger reagerar hon sannolikt också på om barnet kommer i kläm.

Samsovning – om vissa förutsättningar
Sammanfattningsvis anser vi att det inte innebär någon risk att sova med sitt spädbarn i samma säng, under förutsättning att barnet ligger på rygg och att man inte druckit alkohol eller är rökare. Barnet bör ligga så fritt som möjligt utan risk att bli för varmt eller övertäckt, varför det kanske trots allt är enklare att lyfta över barnet i dess egen bädd efter amning.
Socialstyrelsens broschyr »Minska risken för plötslig spädbarnsdöd« uppdaterades år 2006. Där finns en balanserad diskussion om vad man bör tänka på om man vill ha spädbarnet hos sig i sängen när man ammar.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Figur 1. Incidensen av plötslig spädbarnsdöd har minskat markant i Sverige efter upptäckten 1991 att ryggläge har förebyggande effekt.