Den nya influensan kan bidra till att starta en kedja av faktorer som man av erfarenhet vet missgynnar patientsäkerhet och hygienarbete, anser Torbjörn Söderström, chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Överbeläggning – som i sin tur leder till utlokalisering av patienter – är sådana faktorer, menar han. Akademiska sjukhuset hade i början av november en topp i tillströmningen av patienter med den nya influensan som dock planat ut och försvunnit.
– I Uppsala tas alla influensapatienter om hand av infektionskliniken. Det kan innebära att en del andra patienter måste utlokaliseras till avdelningar där personalen inte är lika van vid den typen av sjukdomar som de är på infektionskliniken. Det i sin tur leder till längre vårdtider, som skapar en ond cirkel av platsbrist, säger Torbjörn Söderström.
Samtidigt har den massiva rapporteringen kring den nya influensan medfört att förebyggande hygienrutiner hamnat i fokus både inom och utanför sjukhusen.
– Det har inneburit en positiv medvind i vårt arbete, säger Dag Ström, projektledare för den nationella satsning för ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och landsting driver tillsammans med landstingen.
Det går inte att med siffror påvisa den nya influensan, påverkan på hygienrutiner och spridning av infektioner, men den har ökat medvetenheten, anser han.
2008 kom Socialstyrelsens rapport »Vårdskador inom somatisk slutenvård«. Den underströk med dramatiska siffror vikten av att fortsätta den satsning på patientsäkerhet som då redan påbörjats. 3 000 dödsfall bland sjukhuspatienter varje år i Sverige till följd av undvikbara vårdrelaterade skador, visade rapporten. En tredjedel av dem dog till följd av vårdrelaterade infektioner.
– Jämfört med omfattningen av undvikbara vårdskador i stort kan ju den prognos som talar om ett 50-tal dödsfall i Sverige till följd av svininfluensan te sig som det mindre problemet. Men media har slagit på stora trumman. Svininfluensan har klassats som en pandemi med ett internationellt perspektiv, vilket är bra för att kunna förebygga en smittspridning, säger Dag Ström.
Hans Rutberg, chefsläkare på Universitetssjukhuset i Linköping, följer utvecklingen av patientsäkerheten nära och ser en stadig förbättring. Även han tror att diskussionerna kring den nya influensan till viss del har haft betydelse.
– När vi påbörjade arbetet, och började mäta, för drygt två år sedan var det ungefär hälften av vårdpersonalen som följde alla reglerna kring handhygien. I dag är det 80 procent, säger han.
– En annan aspekt på den massiva informationen är att handhygienen blivit bättre ute i samhället och bland patienter och deras anhöriga som kommer till vården, menar Ulf Hanson, chefsläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han är också ordförande i sjukhusets styrgrupp för planering av vaccination och platsbehov, med anledning av den nya influensan.
Egentligen är han förvånad över att den allmänna uppmärksamheten kring dessa frågor inte varit större tidigare.
– Socialstyrelsens rapport borde ha varit en kioskvältare när den kom, men den fick ganska lite utrymme i media. Sedan kom svininfluensan, och uppmärksamheten blev kolossal. Det har inte riktigt rimliga proportioner, säger han.
