Svenska läkare på Haiti

Louis Riddez reste till Haiti reguljärt redan på lördagen den 16 januari. De övriga fyra läkarna åkte tillsammans med andra hjälparbetare med ett plan som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, skickadepå söndagen. Sverige och MSB skickade under den gångna helgen totalt tre transporter till det jordbävningsdrabbade Haiti, MSB:s webbplats. En av transporterna landade under måndagen på flygplatsen i Port-au-Prince, en väntades nå Port-au-Prince landvägen under måndagen. Den tredje, som har med sig hjälparbetare från MSB, Läkare utan gränser och Röda Korset, landade i Santo Domingo, enligt MSB:s webbplats vid lunch på måndagen.
Senare på måndagen var läkare på väg i bil över gränsen från Dominikanska republiken, enligt Malin Lager, pressekreterare vid svenska Läkare utan gränser.
Idag tisdagen den 19 januari är de framme och utspridda över landet, vid lunchtid på tisdagen än så länge oklart var, enligt Malin Lager.
Enligt en internationell telefonpresskonferens på måndagseftermiddagen med koordinatörer för internationella Läkare utan gränser har organisationens hjälparbetare hittills behandlat 3 000 patienter och utfört 500 operationer sedan katastrofen inträffade. Det råder skriande brist på allt, bland annat nödvändiga anestesiläkemedel, som försenats. Det spär på frustrationen ytterligare för kirurgerna, som arbetar mot klockan med vetskap om de oändliga köerna av skadade. Flera av organisationens lastflygplan med nödvändig utrustning har inte kunnat landa på flygplatsen i Port-au-Prince utan hänvisats till Santo Domingo. Därifrån har de fått ta sig landvägen. Återkommande ord under presskonferensen var »kaotisk«, »förvirring« och »frustration«. Telefonkontakten var skör, samtalen bröts flera gånger och koordinatörerna lät mycket trötta på rösten.
Hemma i Sverige står många redo att hjälpa det drabbade landet.
På Socialstyrelsens enhet för krisberedskap har telefonerna har gått varma.
– Den nationella stödstyrka som finns för att undsätta katastrofutsatta svenskar utomlands kan inte sättas in på Haiti, säger Åsa Molde, chef för Socialstyrelsens enhet för krisberedskap.
Behoven är enorma efter jordbävningen i Haiti. Många vill hjälpa, men landstingens katastrofteam, som byggts upp sedan 2008, omfattar bara nödhjälp i samband med katastrofer där många svenskar är inblandade. (Se Landsting skyldiga hålla katastrofstyrka i beredskap för utlandsinsatser och En klippa vid katastrofer)
– Vi får många samtal om den nationella stödstyrkan. Men stödstyrkan styrs vad gäller hälso- och sjukvårdspersonal av en lag som begränsar insatserna till situationer där många med hemvist i Sverige är drabbade. Och så är inte fallet i Haiti, säger Åsa Molde.
Som en av Sveriges mest rutinerade krigskirurger var Åsa Molde med om att tillskapa den nationella stödstyrka som enligt en lag från 2008 ger sex landsting skyldighet att tillhandahålla hälso- och sjukvårdskatastrofteam som kan undsätta svenskar i katastrofer utomlands.
– Många står på kö och vill åka ut. Jag känner kollegor som finns i stödstyrkan, både läkare och sjuksköterskor. Men som myndighetsuppgift kan vi inte göra det just nu. Om de sedan åker med en annan organisation så är det en annan sak, säger Åsa Molde, som även själv ingår i den svenska katastrofmedicinska expertgruppen, tillika vice ordförande i Svenska Röda Korset.
– Men ingen ska ge sig i väg på egen hand. Det bästa man som individ kan göra är att skicka pengar till de stora hjälporganisationerna, fortsätter Åsa Molde.
Är det något man lärt sig från tsunamin, så är det hur viktigt det är att samordna insatserna.
Är jordbävningen i Haiti den värsta humanitära katastrofen i modern tid?
– Ja, det tycker jag att man kan säga. Vi vet inte antalet döda, men jordbävningskatastrofen har drabbat ett land där väldigt lite fungerade före katastrofen, vad gäller infrastruktur, hälso- och sjukvård och så vidare. Dessutom är hela den FN-organisation som var på plats i princip utraderad.