En AT-läkare varnades av HSAN (4337/08) sedan han under sitt första jourpass på ortopeden, utan att ha konsulterat handledare, sytt ihop ett blödande finger som senare visade sig vara både en nerv- och en senskada (se LT nr 30/2009). HSAN skrev i sitt beslut att handskador kan vara komplicerade och kräver noggrann undersökning, något som HSAN betecknade som elementära kunskaper som lärs ut redan under grundutbildningen.
AT-läkaren överklagade HSAN:s beslut till Länsrätten, som sedan dess bytt namn till Förvaltningsrätten, i Stockholm. AT-läkaren skriver att han inte ville störa mellanjouren mer än nödvändigt eftersom vederbörande var upptagen med sina patienter, men att det vore högst lämpligt att en AT-läkare fick gå sitt första jourpass tillsammans med mellanjouren och fatta besluten gemensamt.
Socialstyrelsen, som blir motpart när man överklagar en disciplinpåföljd från HSAN, skriver i sitt yttrande att AT-läkarens handläggning av fingerskadan visserligen brast, men anser att det var ursäktligt med tanke på upplägget. Socialstyrelsen håller med HSAN om att en AT-läkares kliniska erfarenhet till att börja med är mycket begränsad men skriver att allmäntjänstgöringen är den kliniska period då den teoretiska kunskapen ska omsättas i praktiskt sjukvårdsarbete för att erhålla den basala erfarenhet som leder till läkarlegitimation.
För bibehållen patientsäkerhet ska AT enligt Socialstyrelsen kännetecknas av handledningen i ordets rätta bemärkelse. Det innebär en aktiv klinisk undervisning, kontroll och uppföljning av AT-läkarens praktiska arbete. »Det är inte tillräckligt med enbart möjlighet till konsultation, då det kräver kunskap för att veta när hjälp ska efterfrågas. Aktuell händelse visar på riskerna när aktiv handledning saknas.«
Socialstyrelsen anser att fallet borde påminna verksamhetsansvariga om vikten av AT-handledning, både ur utbildnings- och patientsäkerhetsaspekt. Förvaltningsrätten upphäver varningen.
