Den 9 maj 1960 godkändes det första p-pillret av läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) i USA.
En av de viktigaste personerna bakom detta var sjuksköterskan Margaret Sanger, som 1912 myntade begreppet »födelsekontroll«. Hennes egen mor dog vid 50 års ålder efter 18 graviditeter, och hon drömde om ett »magiskt piller« som skulle kunna förhind­ra graviditet.
Tillsammans med Katherine McCormick, som var biolog och dessutom hade gott om pengar, kämpade hon för att realisera drömmen. Möjligheten att framställa ett hormonellt preventivmedel, som kunde användas på samma enkla sätt som vitaminer, krävde förutom kreativitet och pengar även kunniga forskare, varför bl a reproduktionsbiologen Gregory Pincus rekryterades [1].
Höga doser progesteron hade visats kunna hämma ägglossningen hos djur, och nu lyckades man överföra kunskapen till människor. Östrogenkomponenten tillsattes för att ge högre effektivitet och bättre blödningskontroll. Eftersom de politiska och religiösa attityderna i USA var så negativa mot pre­ventivmedel, utfördes de första kliniska prövningarna i Puerto Rico, Haiti och Mexiko [2].
Därefter kunde de nya medlen introduceras i USA som behandling mot menstruationssmärtor, innan de slutligen kunde godkännas som preventivmedel.
I Sverige godkändes p-pillret 1964.

100 miljoner kvinnor använder p-piller
I dag används p-piller av ungefär 100 miljoner kvinnor i världen och knappt en halv miljon i Sverige. P-pillret har inneburit en enorm frihet för kvinnor att själva kunna bestämma över sin ­sexualitet och fertilitet. Genom detta har kvinnor haft möjlighet att i större utsträckning utbilda sig, vilket demonstrerats tydligt i USA, där andelen kvinnliga akademiska studenter i olika stater ökade i samma takt som p-pillret blev tillgängligt i dessa stater.

Flera positiva effekter
Utvecklingen av p-pillret har framför allt skett genom att hormondoserna minskats; östrogeninnehållet har minskats till nästan en tiondel av koncentrationen i det första pillret. Detta har medfört färre biverkningar. Nya administrationssätt som plåster och vaginal ring har också attraherat nya användare.
Förutom att p-piller är en mycket säker preventivmetod finns många andra positiva effekter dokumenterade, t ex minskad menstruationssmärta, minskad akne etc.
BMJ publicerade nyligen data från en studie där man under 39 år följt en kohort kvinnor som använt respektive aldrig använt p-piller. Studien omfattade mer än en miljon kvinnoår. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i dödlighet mellan de båda grupperna. Kvinnor som använt p-piller hade inte ökad dödlighet utan snarare mins­kad, förmodligen som ett resultat av lägre förekomst av olika cancerformer som äggstockscancer, livmodercancer och tarmcancer [3].

Bästa p-medlet – det som används
Alla kan dock inte använda kombinerade p-piller, eftersom det kan medföra en ökad risk för t ex djup ventrombos. För dessa finns andra hormonella preventivmedel som enbart innehåller gestagen, dels i tablettform, dels som implantat och spiraler.
Det finns förstås även hormonfria preventivmedel som är effektiva, t ex kopparspiral, pessar och kondom.
Det måste finnas många alternativ, det bästa preventivmedlet är det som används!
Margaret Sangers citat från 1920, »No woman can call herself free who does not control her own body«, gäller fortfarande. P-pillret har gett miljontals kvinnor ökat oberoende.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.


Sjuksköterskan Margaret Sanger är en nyckelperson bakom p-pillrets tillkomst. Hon myntade begreppet »födelsekontroll« och initierade den forskning som 1960 resulterade i p-pillret. Foto: Science Photo Library/IBL