Läsk, ibland i imponerande mängder, återkommer ofta i den överviktiges kost­anamnes. Författarna till den aktuella artikeln studerade sambandet mellan läskintag och psykisk hälsa inom ramen för South Australian Monitoring and Surveillance System, en systematisk och återkommande kartläggning av hälsotillstånd och riskfaktorer.

4 741 personer över 16 år tillfrågades om det dagliga vätskeintagets volym och typ. Personerna tillfrågades också om de under de senaste tolv månaderna fått någon psykiatrisk diagnos ställd av läkare. Dessutom mättes aktuell psykisk hälsa med olika skattningsskalor.
14 procent av deltagarna angav någon psykiatrisk diagnos. Ungefär 70 procent av deltagarna konsumerade inte läsk, medan 12,5 procent uppgav ett dagligt intag på över en halv liter. Kvoten mellan intag av läsk och det totala vätskeintaget beräknades. Av deltagarna uppvisade 6,6 procent en kvot högre än 0,5, dvs mer än hälften av deras dagliga vätskeintag var läsk.
Depression rapporterades av 9,6 procent bland dem med ett läskintag på ≥0,5 liter och av 14,1 procent av dem med en läsk/vätskekvot på ≥0,5 i jämförelse med 6,1 procent bland icke-konsumenterna. Motsvarande siffror för suicidtankar var 8,4 procent, 13 procent respektive 3,9 procent. Bland de deltagare som indikerade suicidtankar konsumerade 24,1 procent minst en halv liter läsk dagligen.

Mängden läsk var korrelerad med förekomst av depression, psykisk stress, suicidtankar och aktuellt psykiskt hälsotillstånd men inte med oro. Efter justering för sociodemografiska och livsstilsfaktorer kvarstod en cirka 60-
procentig riskökning för dessa tillstånd av psykisk ohälsa bland personer med en läskkonsumtion om minst 0,5 liter.
Ett stort läskintag i anamnesen bör således leda till misstanke om psykisk ohälsa.