Epidemiologen och förre SBU-chefen Måns Rosén skrev sin doktorsavhandling på relationen mat och hälsa. I sin nya bok samlar ger han en glimt av forskningens rön i saken.

Foto: Kerstin Olsson

Hur kom du på tanken att skriva den här boken?

Jag har länge intresserat mig för sambandet mellan mat och hälsa. När jag skrev min avhandling 1987 – länge sedan nu – så tittade jag på regionala skillnader i hälsa och relaterade dem till eventuella kostvanor. Högre konsumtion av hårt bröd i Norrbotten jämfört med Skåne noterades, liksom den relativt lägre förekomsten av kolorektalcancer i norra Sverige. På SBU gjorde vi också systematiska översikter, en om mat vid diabetes och en om mat vid fetma. Då gällde det kosthållning i riskgrupper, medan det som jag tar upp i min bok gäller den allmänna befolkningen. Det var min sambo som föreslog att jag som så ofta pratar om mat och hälsa borde sammanfatta kunskaperna i en bok. Så nu när jag är mer eller mindre pensionär gjorde jag slag i saken. 

Vad kan din bok tillföra den gigantiska korpus av mat-och-hälsa-litteratur som redan finns?

Böckerna är många, men de flesta är partsinlagor för skribentens egen favoritdiet, utan kritisk analys av vad som talar emot. Jag hoppas att de som läser min bok blir mer kritiska läsare och inte köper allt som står i tidningarna. Mat och hälsa är sannolikt världens mest svårforskade ämne.

Finns det forskningsrön som allmänheten borde vara mer bekant med?

 De flesta vet att man kan gå ner i vikt med LCHF (lågkolhydratkost), men det att hälsan sannolikt kan påverkas negativt om man ersätter kolhydraterna med animaliskt fett är mindre känt. Många LCHF-anhängare, som till exempel Robert Atkins och Gary Taube, tar bara upp studier som är positiva men inte de kritiska som visar andra resultat. När det gäller 5:2-metoden, så tror jag inte att den skadar – att äta mindre är nog ofta bra i vårt överflödssamhälle. Däremot har dr Mosley fel när han påstår att det finns vetenskapligt stöd. Det är mest djurstudier som har gjorts, och inga studier på människor har visat effekt på sjuklighet eller dödlighet. Vi köper också vitaminer för 740 miljoner kronor per år, men vi skulle kunna lägga pengarna på god mat istället. Om man inte tillhör en riskgrupp så får man i sig tillräckligt med vitaminer om man äter en allsidig kost.     

Finns det några verkligt nya sanningar om mat och hälsa?

Historien visar att forskningen går framåt, men långsamt: kanske två steg framåt och ett tillbaka. Kostgurun Ancel Keys hade kanske fel om faran med mättat fett, men han hade rätt om medelhavskosten. Det mättade fettet är kanske inte så farligt som man trott, kanske bara lite farligt – men definitivt inte nyttigt.

Lever du som du lär när det gäller hälsa och mat?

Delvis, men inte alltid. Jag gillar fisk, grönsaker, baljväxter och olivolja, och det äter vi ganska mycket av. Men jag har inget emot en köttbit, och gillar även godis.

Håller du själv någon speciell diet?

Nej, har aldrig gjort. Jag är allätare, men det ska vara vällagat.

Är du duktig på matlagning? Vad får gästerna när du bjuder på middag?

Jag är bra, för att vara amatör vill säga. Jag kan bjuda på tonfisktartar – och rödvinsbrässerad oxkind med potatispuré. I slutet av boken finns ett middagsrecept med några av mina favoriträtter: rostad paprika med sardeller, oliver och rosmarin till förrätt, fiskgryta till huvudrätt och kall melonsoppa med färska bär till efterrätt. Underbart gott, och dessutom nyttigt.

Att dricka till?

Vitt vin. Förslagsvis en Chablis och vatten.

MÅNS ROSÉN

Yrke: Epidemiolog, f d chef för SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), tidigare adjungerad professor vid Karolinska institutet och Umeå universitet.

Ålder: 67 år.

Familj: Sambo, ett barn, ett barnbarn.

Bor: I Stockholm

Aktuell: Har just publicerat boken »Sanningen om mat och hälsa – vad säger forskningen?«, en faktabaserad vägledning i bruset av dieter och kostråd och en introduktion till aktuell vetenskaplig forskning i ämnet.