Han lades då in och fick behandling med antibiotika och aciklovir (mot herpesinfektion) intravenöst. Innan dess togs prov från skalpen mot bland annat herpes simplex-virus (HSV). Efter förbättring skrevs barnet ut nästa dag, och den intravenösa behandlingen ersattes med peroralt antiobiotikum och aciklovir, som skulle ges i 10 dagar om provsvaret visade HSV.
Den 3 juli kom provsvaret; barnets hud var positivt för HSV typ 2, vilket även moderns utslag var. Den 7 juli uppsökte modern barnakuten då barnet fått blåsor under pungen. Dessa bedömdes såsom blöjutslag av bakjouren. Den 12 juli sökte modern återigen, på grund av krustor i barnets näsa. Samma barnläkare noterade i sin journal att han endast såg rodnad slemhinna i näsan och gav lugnande besked. Den 24 juli inkom det nu fem veckor gamla barnet akut, denna gång med feber, dålig blickkontakt och förändrat beteende. Diagnosen herpesencefalit ställdes efter lumbalpunktion.
Modern har anmält läkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för att inte ha behandlat herpesinfektionen den 12 juli. Läkaren bestrider att han handlat felaktigt. Vid undersökningen den 12 juli såg han inga tecken till HSV-infektion i näsan. Patienten hade fått aciklovir peroralt, och de tidigare beskrivna blåsorna var borta. Han bedömde därför att patienten var frisk. Han menar också att det inte är fastställt när och hur HSV-infektionen som ledde till encefaliten skedde.
HSAN bedömer att HSV-infektion i nyföddhetsperioden överförs från mor till barn vid förlossningen och att det är en allvarlig sjukdom med risk för hjärnskada och död. Alla barn med påvisad neonatal HSV-infektion ska, enligt HSAN, behandlas i två–tre veckor med intravenöst aciklovir. Den anmälde läkaren borde ha uppmärksammat den felaktiga behandling patienten fått och satt in rätt sådan även om inga synliga blåsor fanns. Då han inte gjort detta tilldelas han en varning.
