I detta nummer av Läkartidningen fokuserar vi på utvalda områden inom livsstil och levnadsvanor och deras betydelse för hälsa och sjukdom. Området rör både oss själva som privatpersoner och som sjukvårdspersonal. Våra levnadsvanor påverkas ofta av trender, och det är viktigt att vi kritiskt grans­kar både nya och gamla rön.
Forskning om livsstil och hälsa är på snabb frammarsch. Vi vet i dag att det lönar sig att ändra livsstil för att minska risken att drabbas av vanliga folkhälsoproblem som diabetes och hjärt–kärlsjukdom. Förståelsen av bakomliggande genetiska och molekylära mekanismer har också ökat.
Utöver sömn, kostens sammansättning och intagsmönster över dygnet, fysisk inaktivitet och stress – de områden som berörs i temat – skulle and­ra viktiga områden såsom alkohol- och narkotikamissbruk samt rökning naturligtvis kunna ha inkluderats. Av utrymmesskäl har vi valt att fokusera på de ovan nämnda.

Vi har blivit friskare och lever längre
De senaste decennierna har såväl incidens som mortalitet i hjärt–kärlsjukdom minskat kraftigt i Sverige.
En förklaring till detta är förbättrad behandling i form av operationer och effektivare läkemedel, men över hälften av nedgången förklaras av förändringar i livsstil.
Rökningen har minskat kraftigt, och våra tidigare höga kolesterolnivåer har sjunkit. Vi tog till oss det bespottade fettbudskapet och drog ner på animaliska fetter, och i stället började vi välja fetter med bättre kvalitet. Vi äter också mera frukt och grönt.
Men med nya tider följer nya mattraditioner. Hur påverkar vårt »24-timmarssamhälle« vårt ätande, och vilka effekter har det på vår hälsa?

Nya hälsofaror hotar
Många upplever att stressen i livet är vår tids stora hälsofara. En kravfylld tillvaro på jobbet eller privat kan leda till ohälsa. Allt fler undersökningar visar att var tredje svensk inte sover gott om natten och därmed går miste om en grundläggande återhämtningsfunktion.
Större delen av vår dag tillbringar vi numera stillasittande, och skrämmande är de nya forskningsrön som visar att stillasittandet i sig, oberoende av motionsvanor, ökar risken för övervikt, bukfetma, metabola syndromet, typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och förtida död.
Glädjande nog visar nya studier att de negativa effekterna av stillasittande lätt kan brytas. Det räcker med ett kort avbrott med rörelse för att påverka midjemått, kroppsvikt, blodfetter och blodsocker. Svenska studier visar också att fysisk aktivitet på recept (FaR) inte bara ökar antalet motionstillfällen utan även minskar stillasittande tid.

Hjälp för att hjälpa patienter
Nu när hösten kommer och semester övergått i vardag är det dags att ta nya tag. Med uppdaterade kunskaper är det lättare att hjälpa våra patienter att ändra livsstil. Råden måste förstås alltid anpassas efter individen och situationen.
Sist men inte minst – hitta din egen väg och försök att hitta rutiner som fungerar för just dig. Vår moderna tid ställer stora krav, så glöm inte att varje dag göra något bara för att du tycker det är roligt och avkopplande.
Vi hoppas att detta tema bidrar till ett ökat intresse för livsstilens betydelse och för läkares chans att påverka sina patienters möjlighet att förändra sina levnadsvanor.