Det visar Hjärt-lungfondens årliga sammanställning över hjärt–kärlläget i Sverige.
– Vården måste bli bättre på de sekundärpreventiva insatserna samtidigt som forskningen behöver bidra till bättre läkemedel och effektivare metoder, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-lungfondens forskningsråd, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar också på skillnader mellan sjukhusen, både vad gäller hjärtsjukvården och vad det gäller sekundärpreventionen. Det är en stor andel patienter som inte når önskade mål när det gäller blodtryckskontroll, lägre blodfetter, rökstopp och fysisk aktivitet. Länen uppvisar stora variationer. Till exempel varierar andelen patienter som inte når målvärdet för blodtrycket från 19 procent i Södermanland till 67 procent i Västmanland.
– Den akuta hjärtinfarktvården har genomgått stora förändringar, men den snabba förbättringstakten gäller inte insatserna för att förhindra en ny infarkt. Det är stora variationer mellan sjukhusen både vad gäller hur många som deltar i sekundärpreventiva program och hur väl åtgärderna lyckas, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden.
Hjärtrapporten är Hjärt-lungfondens årliga sammanställning över hjärt-kärlläget i Sverige. Tolv procent av Sveriges befolkning lider av en hjärt–kärlsjukdom. Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige, och tolv procent av de drabbade får en ny infarkt inom ett år.
