En typisk upphandling inom vårdsektorn kan enligt motionärerna se ut så här: En stor vårdkoncern lägger ett mycket lågt bud – så lågt att små aktörer inte har en chans att konkurrera. Inte heller det stora företaget lyckas få verksamheten att gå runt, utan täcker förlusten med egna me-del. Men nästa gång det ska upphandlas har de mindre konkurrenterna slagits ut, och det stora företaget kan ohotat lägga ett högre bud.

Något annat som hämmar små aktörer anser Distriktsläkarföreningen, DLF, vara ersättningssystemens utformning inom vårdvalet, som bygger på att man ersätts i relation till antalet listade patienter.
– När man börjar har man ingen lista och ingen fast inkomst. För att täcka upp under den tid det tar att locka över nya patienter krävs ekonomiska muskler som bara en stor organisation har, säger Ove Andersson, ordförande i DLF.
Enligt Upplands allmänna läkarförening drivs allt färre enheter av en eller några få läkare, och Sjukvårdssverige riskerar att gå mot oligopol. Samtidigt, menar motionärerna, innebär små enheter många fördelar för patienterna.
– När du har ett eget ansvar för verksamheten flyttar du inte gärna runt. I det ligger att det blir kontinuitet och därmed bättre kvalitet, eftersom vården blir bättre ju bättre doktor och patient känner varandra, säger Ove Andersson.

Motionärerna vill nu att Läkarförbundet ska verka gent-emot ansvariga politiker för att möjligheterna för små enheter att verka inom öppenvården ska värnas, bland annat genom att arbeta för alternativa system för upphandling. Ett förslag är att upphandlingen sker till ett i förväg fixerat pris och att andra kriterier – som kompetens, kontinuitet och tillgänglighet – avgör.

»Utred vårdens framtida finansiering«

Sjukhusläkarföreningen vill att statsmakterna redan under innevarande mandatperiod utarbetar en strategi för vårdens långsiktiga finansiering – där även frågan om vad som inte ska ingå i det offentliga åtagandet ingår. Till att börja med bör Läkarförbundet verka för en parlamentarisk utredning om sjukvårdens framtida finansiering, så som föreslogs av den så kallade Borgkommissionen i somras. I en annan motion vill Sjukhusläkarna att Läkarförbundet verkar för en nationell finansiering av särläkemedel och att Socialstyrelsen får större möjlighet att genomdriva att nationella riktlinjer följs, så att aktuell medicinsk evidens därmed får genomslag i hela landet. Mellersta Skånes läkarförening motionerar om att Läkarförbundet verkar för att budgetansvaret för dyra men effektiva behandlingar läggs utanför den berörda sjukvårdsenheten.

Till försvar för fritidsförskrivningen

Från den 1 oktober ska förskrivarkod finnas på alla recept. Eftersom det krävs att arbetsplatskod anges för att rabatt ska utgå, blir det därmed möjligt för arbetsgivaren att kontrollera en läkares fritidsförskrivning för eget bruk och till anhöriga och vänner. Detta menar Göteborgs läkarförening hotar utövandet av det fria, legitimerade läkaryrket. Man vill därför att Läkarförbundet verkar för att regelverket tydliggörs och för att den fria fritidsförskrivningsrätten bibehålls utan insyn från arbetsgivaren.

Ingen ensamjour för icke-legitimerade läkare

Enligt Sylf är det en växande trend att jourlinjer på akutmottagningar bemannas med enbart icke-legitimerad personal, som får lita till telefonen för stöd från seniora kollegor. Kostnadsjakt och rekryteringsproblem sägs vara delförklaringar. Varken ur arbetsmiljöperspektiv eller patientsäkerhetsperspektiv är detta acceptabelt, anser Sylf, som vill att Läkarförbundet verkar för att icke-legitimerade läkare på akutmottagningar eller motsvarande ska ha möjlighet att rådfråga en fysiskt närvarande legitimerad kollega inom samma specialitet.

Läs mer
Lokalföreningar larmar om sjukskrivningsreglerna
»Frustrerande att inte kunna inge hopp«
Alla motioner kan läsas på www.slf.se