I ett remissvar på Anna Hedborgs slutbetänkande: »Gränslandet mellan sjukdom och arbete« (SOU 2009:89) för Läkarförbundet ett resonemang kring att Försäkringskassan övertar hela ansvaret efter 180 dagars sjukskrivning.
Det skulle då bli tydligare för patienten vem som fattar besluten.
– När det inte längre är endast medicinska aspekter i förhållande till kända arbetsuppgifter som avgör, kan det vara bra om multiprofessionella team tog över, säger Ove Andersson, ordförande i Distriktsläkarföreningen och ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse.
Det förbehåll Läkarförbundet har inför att i nuläget föreslå en sådan reform är osäkerhet kring det bedömningsinstrument som Försäkringskassan, enligt betänkandet, får i uppgift att utveckla.
– Det kan bli de multiprofessionella teamen på Försäkringskassan som kommer att utgöra själva instrumentet. Doktorn ska fortfarande värdera arbetsförmågan, men inte inom sjukvårdens ram utan i team på Försäkringskassan. Det skulle kunna innebära en optimering av sjukvårdens resurser, säger Ove Andersson.
Läkarförbundet är »i princip positivt« till sjukförsäkringsreformen, den så kallade rehabiliteringskedjan som infördes 1 juli 2008. Denna innebär att människors arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar och att sjukpenningen upphör efter tolv månader.
– Tidsgränser ställer krav på oss läkare på ett bättre och tydligare sätt. Sedan finns det en diskussion om det är för snävt ur ett medicinskt och allmänmänskligt perspektiv om man ska bli utförsäkrad inom ett år, kommenterar Ove Andersson.
En webbpejling, som Läkarförbundet låtit göra bland drygt 600 medlemmar inom en rad olika specialiteter, visar att medlemmarna känner sig trygga i att bedöma arbetsförmåga i sjukfall upp till 90 dagar, men att det därefter successivt blir svårare. Mellan dag 90–180 ska arbetsförförmåga värderas mot hela företaget – och därefter mot hela arbetsmarknaden.
I Anna Hedborgs betänkande föreslås att begreppet arbetsförmåga byts ut mot »medicinska förutsättningar för arbete« vid prövningen efter dag 180, vilket Läkarförbundet inte har något att invända mot. Förbundet ger också sitt stöd till utredarens förslag att individualisera bedömningen vid dag 365 genom att införa begreppet försörjningsförmåga och möjlighet att ta hänsyn till faktorer som ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet och omställningsförmåga.
Däremot måste de arbetsrättsliga aspekterna och effekterna av rehabiliteringskedjan bli synligare, påpekar förbundet. Det är viktigt att skilja på ersättningsfrågan och arbetsrätten när det gäller Försäkringskassans bedömning. Förbundet framhåller att det finns en risk för att patienter/»försäkringstagare« utförsäkras för snabbt, liksom att arbetsgivarens ansvar under de första 180 dagarna inte uppmärksammas tillräckligt.
»Försäkringskassan måste börja ställa frågor för att skilja på prognos för en viss sjukdom och prognos för funktionsnedsättning/arbetsförmåga«, skriver förbundet.
Som exempel ges diagnosen »frozen shoulder«, för vilken sjukintyget kan meddela att det tar år för skadan att läka ut. Men då smärtan försvinner snabbare kan patienten successivt återgå i arbete.
Samhällsekonomiskt kan det vara mer lönsamt att stödja rehabilitering än att uppmuntra en person att byta arbete. »Så länge en rehabilitering har ett tydligt mål och är aktiv är det inte ett problem att sjukskrivningen drar ut på tiden. Problemet uppstår när individen inte har tillgång till adekvat professionell rådgivning för att förstå sina möjligheter och val«, skriver Läkarförbundet och slår ett slag för att tillvarata företagshälsovården bättre.
Här nämns också möjligheten att ge dem som hotas av utförsäkring rätt till en andra bedömning hos företagshälsovård innan sjukpenning dras in.
Men i dagsläget är Läkarförbundet inte berett att lämna ett sådant förslag.
