En man i 70-årsåldern sökte läkare, specialist i smärtlindring, för höftbesvär sedan två år tillbaka. Röntgen hade tidigare visat måttlig förslitning i höften, och vid kroppsundersökning fann läkaren att patienten hade en inskränkt inåtrotation i vänster höft samt viss benförkortning. Trots att symtomen tydligt pekade på höftartros och stämde väl överens med både röntgen och kliniska fynd ställde läkaren diagnosen piriformisirritation och bäckendysfunktion. Under tre års tid behandlade han sedan patienten med främst muskeltöjningar enligt en egen metod som baseras på att läkaren själv utvecklat, som han beskriver det, »ett nytt medicinskt paradigm«.
Efter tre år då besvären successivt förvärrats sökte patienten hjälp för sina höftbesvär på annat håll och blev omgående opererad i båda höfterna på grund av långt gången artros.
Mannen har anmält smärtläkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Patienten beklagar själv att han valde att lyssna på smärtläkaren och inte på sin husläkare, som på ett tidigt stadium förordat operation.
Smärtläkaren bestrider att han handlat felaktigt.
HSAN skriver att behandlingen som smärtläkaren givit inte har varit skadlig men verkningslös och felaktig. Med anledning av att han inte en enda gång under den långa tiden har omvärderat sin behandlingsmetod, trots att patienten blev sämre, ger HSAN smärtläkaren en varning.