Ahmed Al-Faili är ST-läkare i barnmedicin och har arbetat sex år i Bagdad, där han även utbildat sig till läkare. För ett år sedan kom han till Sverige med sin familj och längtar efter att få jobba som läkare igen.
Den 22 oktober skrev han det medicinska kunskapsprovet vid Umeå universitet. I dag, onsdag, fick han resultatet. Han fick mer än 50 procent rätt på två av tre delar. Men eftersom han inte nådde upp till godkänd nivå på den prekliniska delen måste han göra om hela provet.
Han är starkt kritisk till provets utformning, som enligt honom har för stark tonvikt på prekliniska kunskaper. Han tycker att provet i stället bör handla helt om att ta reda på vilka kliniska kunskaper man har.
– Nästan alla läkare i hela världen har glömt de prekliniska ämnena och gör ändå ett jättebra jobb. Är det viktigare att känna igen en medicinmolekyl än att behandla en postpartumblödning? Är det viktigare att kunna mitosis än att diagnostisera Kawasakis sjukdom?
Han är också kritisk till den del av provet som består av att svara på frågor utifrån en vetenskaplig artikel på engelska.
– Eftersom jag läst min utbildning på engelska klarade jag det. Men en del kanske har läst på andra språk och de kommer att få mycket svårt att klara det.
Nu funderar Ahmed Al-Faili på att flytta till Tyskland, trots att han gärna vill stanna i Sverige. Han tror nämligen att han har små chanser att klara den prekliniska delen. Han säger att han önskar att han kommit till Sverige sex månader tidigare så att han hunnit skriva TULE-provet i stället.
– Det här är första gången i mitt liv som jag har fått underkänt på ett prov. Jag känner mig säker i min bedömning efter att ha skrivit provet: Det är inte fel på mig utan på provet.
Läs också:
Första kunskapsprovet analyserat