Två stora, välgjorda, randomiserade studier – en amerikansk och en finsk – av effekten av antibiotika (amoxicillin–klavulansyra) vid akut mediaotit (AOM) hos barn 6–24 månader respektive 6–35 månader refereras av Anders Hansen i LT 6/2011 (sidan 265) [1-3]. Båda skiljer sig från tidigare studier genom en mycket strikt diagnostik: samtliga läkare som ställde diagnos var certifierade otoskopister, tre kriterier skulle uppfyllas för diagnosen AOM (akuta symtom + vätska i mellanörat + buktande trumhinna eller inflammationstecken), och i den finska studien undersöktes dessutom alla barn med både tympanometri och pneumatisk otoskopi.
I båda studierna inkluderades en stor andel barn yngre än 1 år (ca 45 procent) som hade bilateral otit (ca 45 procent), svår värk (ca 10 procent), recidiverande akut otit (ca 15 procent) eller recidivotit (ca 20 procent). Sammantaget var barnen yngre och hade svårare otit än i tidigare studier.
Behandlingssvikt definierades utifrån symtom och/eller trumhinnans utseende efter en viss tid. Detta är problematiskt. Behandlingssvikt definierat på detta sätt var 2–3 gånger vanligare i placebogrupperna än i antibiotikagrupperna. Barn kunde alltså piggna till, börja leka, prata och skratta men ändå betraktas ha behandlingssvikt på grund av trumhinnans utseende. Om man bortser från trumhinneutseendet dag 10–12 i den amerikanska studien blir det ingen skillnad i behandlingssvikt mellan de båda behandlingsgrupperna. Barn behandlade med antibiotika var i mindre utsträckning febriga, irritabla, aptitlösa och inaktiva än placebobarn. Däremot var det inga signifikanta skillnader när det gäller öronsmärta, konsumtion av smärtstillande medicin, öronpetning, sömnstörning eller skrikighet.
Uppskattningsvis skulle 60–70 procent av de barn som hörde till placebogrupperna ha fått antibiotika enligt de nya svenska rekommendationerna (dvs även det barn som fick mastoidit i den finska studien) [4]. Vår bedömning är att rekommendationerna står sig väl i ljuset av de två nya studierna. I Tabell I presenteras ytterligare beräkningar som gått att få fram utifrån artiklarna och deras elektroniska supplement.
Om tabellen är svårläst, se bifogad pdf.
Referenser
1. Hansen A. Antibiotika till barn med mediaotit. Läkartidningen 2011;108:265.
2. Hoberman A, Paradise JL, Rockette HE, Shaikh N, Wald ER, Kearney DH, et al. Treatment of acute otitis media in children under 2 years of age. N Engl J Med. 2011;
364:105-15.
3. Tähtinen PA, Laine MK, Huovinen P, Jalava J, Ruuskanen O, Ruohola A. A placebo-controlled trial of antimicrobial treatment for acute otitis media. N Engl J Med. 2011; 364:116-26.
4. Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) – ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2010;21(5):13-59.
