På Läkartidningens webbplats har ämnet vållat debatt. I kommentarsfältet har många röster väckts – både från dem som är kritiska mot utformningen av det nya medicinska kunskapsprovet och dem som försvarar provet. Det är särskilt delen som innehåller prekliniska frågor som har lett till reaktioner.
Flera läkare skriver att de inte tror att svenska läkare skulle klara ett sådant test. En del erkänner att de misstänker att de själva inte skulle få godkänt.
»Preklin må vara viktigt, men är det våra nyanlända kollegor som skall stå för denna kompetens i Sverige. Min gissning är att ca 30% av nyblivna svenskutbildade skulle klara ett preklin-prov«, skriver till exempel läkaren Josef Brandström.
En del ifrågasätter värdet i att testa prekliniska kunskaper. Bo Lundbäck, senior professor vid Göteborgs universitet skriver att mycket var nytt för honom i den prekliniska delen när hans dotter läste till läkare i början av 2000-talet. Samtidigt hade han liten nytta av kunskaperna i sin kliniska vardag.
»Väldigt mycket händer bl a inom biokemin under mycket kort tid, och en stilla undran är hur stor andel av svenska läkare som tio år eller mer efter sin läkarexamen skulle klara skrivningens prekliniska frågor«, undrar han.
Henrik Sjövall, som är professor och ansvarig för kompletteringsutbildningen av utlandsutbildade på institutionen för medicin vid Göteborgs universitet, tycker däremot att det är viktigt att testa de prekliniska kunskaperna. Hans erfarenhet, efter att ha varit ansvarig för kompletteringsutbildningen under tio år, är att kunskapen är ojämn bland de utlandsutbildade läkarna.
»De bästa är alldeles lysande, men många är väldigt ojämna och har inte sällan stora vita områden i sin kunskapskarta. En läkare måste kunna hantera även tillstånd man inte känner igen, och för att göra detta möjligt måste man begripa hur kroppen fungerar, dvs ha goda ”prekliniska” kunskaper. Man måste också kunna hantera ny medicinsk information, dvs ha en basal vetenskaplig skolning. Vårt uppdrag är inte bara att lära studenterna ”hur man brukar göra” utan att förbereda dem för en okänd morgondag. Bara att gå hem och läsa på, således!«, skriver han på Läkartidningen.se.
Det medicinska kunskapsprovet, har också väckt nytt liv i debatten om recertifiering:
«Dags att komplettera detta test med obligatoriska specialistexaminationer för oss alla. Samt fortlöpande avstämning under hela arbetslivet. Om inte vi tar initiativet kommer Uppdrag granskning göra det. Det ska självklart kopplas till krav på arbetsgivaren om god, kontinuerlig och individanpassad fortbildning«, skriver Staffan Ahlkvist som är specialist i allmänmedicin.
Provansvarig: »Man bör visa att man behärskar grunderna«
