Postoperativa infektioner orsakar lidande för patienter och ökade kostnader för samhället. Trots modern kirurgisk teknik och klokt användande av antibiotikaprofylax är post­operativa infektioner en realitet.
En systematisk prospektiv registrering är bästa sättet att kontrollera postoperativa infektioner. Flera studier visar att införande av registrering i sig förefaller sänka infektionsfrekvensen [1].
Trots detta och trots att registrering av infektioner ingår som en viktig del i en kliniks kvalitetsregistrering, sker det alltför sällan.
I en nyligen publicerad SBU-rapport om antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp förekommer t ex systematisk registrering av postoperativa infektioner vid bara 32 av 69 kirurgiska kliniker/enheter [2].

Stramastudie visar infektionsfrekvens
Hur kan man lösa detta problem? En framkomlig väg rapporteras i en studie av Gunilla Stridh Ekman et al [3] från Sverige och Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Författarna har använt ett riksomfattande kvalitetsregister (Svenskt bråckregister). De har tagit individdata för alla bråckoperationer i öppen vård (JAB30) och jämfört med förskrivarregister för dessa patienter.
Alla patienter opererade under 2006 inkluderades, och förskrivning av antibiotika mot hud- och mjukdelsinfektioner under 1 månad postoperativt jämfördes med förskrivning hos dessa individer under resten av 1 år.
Författarna registrerade förskrivning av läkemedel med ATC-koderna J01CF och J01FF och exkluderade antibiotika som i huvudsak används för behandling av urinvägsinfektioner och luftvägsinfektioner.
De fann då att förskrivning under den postoperativa månaden var sju gånger högre än under resten av året och tar detta som frekvens av postoperativa infektioner. De anger som stöd för att denna ökning kan vara riktig att den väl motsvarar frekvensen post­operativa infektioner i flera stora bråckstudier [4].
Ett enkelt system för att få fram värdefull information!

Tolkningen stämmer i stort
Jag instämmer i stort i denna tolkning, men man måste ha i åtanke att det saknas en definition av vad en sårinfektion är och att man kan förmoda att förskrivning av antibiotika görs av läkare inom öppenvård, som kanske inte är så erfarna av att bedöma en postoperativ sårinfektion. Detta kan också innebära att olika typer av antibiotika kan användas för samma ändamål.
Vidare saknas i dag riktlinjer för antibiotikaprofylax vid bråckoperationer. Detta medför risk att profylax kan användas på vissa kliniker, som sannolikt får en avvikande infektionsfrekvens och därmed kan snedvrida resultat.
I SBU-rapporten [2] slås fast att det i dag saknas vetenskapliga belägg för värdet av antibiotikaprofylax vid bråckkir­urgi utom till riskpatienter, men likväl visar studier att en femtedel av patienterna erhåller profylax. Detta kan också påverka frekvensen av postoperativa infektioner.

Öppna Läkemedelsregistret
Hur ska vi agera? Slå oss till ro och vänta på ett perfekt system för prospektiv registrering? Eller ska vi följa mönster i förändringar av antibiotikaförskrivning som Stramastudien ger bra belägg för?
Jag anser att det senare alternativet bör följas redan i dag vad gäller bråck­kir­urgi men även för fler operativa ingrepp.
I dag kan Läkemedelsregistret användas bara för etikgodkända forskningsprojekt. Denna inskränkning bör således tas bort så att det också kan användas för professionellt genomfört kvalitetsarbete!
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Läs även
Läkemedelsregistret – bra resurs för kvalitetsarbete i vården. Men regeringsbeslut krävs om registret ska användas kliniskt