I Nature presenteras en studie där man tittat på aktiviteten i kortex hos råttor som hållits vakna under lång tid. Man har undersökt den neuronala aktiviteten i lokala grupper av neuron i frontal- och parietalkortex (med s k microwire array). Resultaten har jämförts med traditionell EEG-undersökning, som visar aktiviteten i hela hjärnan.
Resultaten är onekligen tankeväckande. Författarna har registre­rat att det i de vakna råttornas hjärnor fanns enskilda eller mindre grupper av neuron där det förekom neuronal aktivitet som normalt förknippas med icke-REM-sömn, dvs den sömnfas som utgör ca 80 procent av den totala sömnen.
Trots att man observerat lokal aktivitet i kortex, förknippad med sömn, var djuren både vakna och aktiva. Även EEG-undersökningen indikerade ett mönster förknippat med att djuren var vakna. Ju längre djuren hölls vakna, des­to fler blev perioderna med vad författarna beskriver som »lokal sömn« i enskilda eller små grupper av neuron. I en kommentar beskrivs fenomenet som »kortikal blinkning«, som kort påverkar en mindre del av kortex förmåga att fungera optimalt.
Forskarna har därtill kopplat detta till djurens beteende. Man har låtit råttorna plocka upp en bit mat med tassarna. Det visade sig då att trötta djur som uppvisat »lokal sömn« i delar av hjärnan i större utsträckning tappade matbiten, vilket skulle kunna indikera att neuron i motorkortex inte fungerade optimalt.
Resultaten skulle således kunna bidra till att förklara varför vi blir sämre på att utföra vissa uppgifter när vi är trötta, och slutsatsen är att man bör undvika vissa uppgifter om man inte har sovit ordentligt. Forskarna hoppas att rönen ska bidra till ökad förståelse av olika sömnstadier. Under sömnen tycks en rekalibrering av synaptisk aktivitet ske, kanske sker detta även under perioder med »lokal sömn« i små grupper av neuron, menar författarna.