Ylva Vladic Stjernholm sätter i sin artikel i Läkartidningen 21/2011 (sidan 1199) människovärdet i relation till profit. Hon informerar också svenskarna om den amerikanska sjukvården på ett helt korrekt sätt. Länge har myter spridits om den amerikanska sjukvården som profithungrande och totalt privatiserad, det vill säga en sjukvård där profit går före människovärde och humanism. Ingenting kan vara mer felaktigt.
Precis som Ylva Vladic Stjernholm skriver är 80 procent av amerikansk sjukvård inte vinstdrivna. Amerikansk sjukvård är världens största skattefinansierade sjukvård. Av de amerikanska sjukhusen är 60 procent »non-profit-sjukhus«, drivna av icke vinstdrivna stiftelser. Alla vinster återinvesteras i sjukvården. De hamnar inte som i Sverige i skatteparadis, där de privata aktörernas vinster hamnar. 20 procent av de amerikanska sjukhusen är »governmental«, också de är givetvis inte vinstdrivna.
Ylva Vladic Stjernholm skriver också helt riktigt att de främsta sjukhusen i världen drivs av icke vinstdrivna stiftelser som Johns Hopkins Hospital, Mayo Clinic och Cleveland Clinic Foundation i Ohio. Dessa hamnar alltid överst i den kvalitetsrankning som Forbes Institute gör varje år. Genom mina kontakter med Cleveland Clinic och andra icke vinstdrivna sjukhus kan jag bara konstatera att svenska sjukhus i jämförelse med dessa borde ställa sig i skamvrån när det gäller patientsäkerhet och kvalitetsuppföljning.
Det amerikanska federala finansieringssystemet är uppbyggt så att sjukhusen själva får betala för komplikationer och sjukhusinfektioner som drabbar patienter. Tidigare ersattes de amerikanska sjukhusen fullt ut för det som kallas »cost outliers« (avvikande kostnader). Forskning visar att 50 procent av dessa kostnader beror på dålig kvalitet. Därför strävar dessa sjukhus extremt mycket efter hög kvalitet eftersom de vet att hög kvalitet är förenad med låg kostnad. Alla polikliniker vid Cleveland Clinic har en skylt där det står »If You have been waiting more than 15 minutes, please talk to one in our staff«. När får vi se en sådan skylt på svenska sjukhus?
Därför är det tragiskt att landstingen finns kvar i Sverige, som ett av få länder i Europa. Landstingen förhindrar en statligt finansierad sjukvård och att sjukhus kan drivas i stiftelseform av till exempel Röda Korset, patientföreningar, universitet och inte minst av näringslivet, vilka alla är intresserade av en välfungerande sjukvård. När vissa landsting upphandlar sjukvård i dag utgår man från kriterierna pris och kvalitet, där viktningen är 98 procent pris och 2 procent kvalitet. Är det politiskt trovärdigt?
De privata sjukvårdsföretagen i Sverige vill ha en lägsta avkastning på 5 procent på omsättningen (referens: Capio). Sjukvården i Sverige kostar 250 miljarder kronor om året. Om sjukvården i Sverige kunde drivas av stiftelser (non-profit) som gav ett 5-procentigt överskott skulle detta innebära att 12,5 miljarder kronor kunde återinvesteras i verksamheten, till gagn för utvecklingen av vården och människovärdet.
Carola Lemne, vd och koncernchef i Praktikertjänst, har i flera artiklar talat sig varm för de privata alternativen i vården samt de möjligheter detta kan leda till när det gäller »exportinkomster« för Sverige. De amerikanska sjukhusen sprider gärna information om och mottar gärna till låg kostnad besök av delegationer från utlandet för att berätta om hur de arbetar för att uppnå hög kvalitet i patientbehandlingen. Det gör inte de vinstdrivna sjukhusen. Det är just därför som de sjukhus som jag nämnt ovan genomsyras av humanistiska värderingar med fokus på patienten. Dessa sjukhus visar också att det går att driva sjukhus som levererar hög kvalitet utan att lämna vinster till ägarna. Det är faktiskt så att de sjukhus som levererar den bästa sjukvården i världen i dag inte är privata, inte landstingskommunala och inte statliga, de drivs i stiftelseform.
Just nu förekommer högljudda protester från bland annat föräldrar, och det förs en debatt i New York där man föreslår att skolorna ska privatiseras och drivas av vinstdrivna företag. Den debatten kunde också föras på ett bättre sätt i Sverige. Vem är intresserad av bra gymnasieskolor och duktiga elever i Sverige? Jo, universiteten, högskolorna, näringslivet, staten och kommunerna. Kan inte dessa driva gymnasierna i stiftelseform (non-profit organisations) så att pengar tänkta till undervisning inte hamnar i skatteparadis, utan återinvesteras i undervisning?
Det är inte helt säkert att all verksamhet på vår jord blir bättre av vinstmaximering. Kanske är vi svenskar mer lika amerikanerna än vad vi tror. Eller som en medarbetare på Cleveland Clinic sa när jag frågade om hur de gjorde för att inte tappa intäkter på felaktig diagnostik: »We are not a bank but a hospital. We live out of producing health care of excellent quality for our patients. That creates good economy for us.«