Illustration: Fotolia/IBL
Det nya medicinska kunskapsprovet har vållat debatt. Provet har tagits fram av Umeå universitet på uppdrag av Socialstyrelsen och ska fungera som ett snabbspår till en svensk legitimation för läkare som är utbildade utanför EU/EES.
Men endast 16 procent fick godkänt vid det första provtillfället i oktober, och såväl svenska som utländska läkare har kritiserat provet för att vara för svårt. Till skillnad från TULE-provet, där frågorna var begränsade till fem specialistområden, innehåller det stickprov från hela läkarutbildningen.
En stor del av kritiken går ut på att prekliniska frågor fått en relativt stor plats. Många har ifrågasatt rimligheten i att kräva att exempelvis en specialistläkare som jobbat ett tiotal år ska ha läkarutbildningens prekliniska kunskaper i minnet. Vissa har hävdat att sådana kunskaper inte är nödvändiga i det kliniska arbetet, medan andra tycker att en läkare bör ha en gedigen preklinisk bas att stå på. Svenska läkare har ifrågasatt om de skulle klara provet.
Läkartidningen har därför låtit några svenska läkare testa det första delprovet, som innehåller 140 kliniska och prekliniska frågor. Vi publicerar även frågorna med facit på Läkartidningen.se, så att alla som vill kan skriva det och göra en egen bedömning av svårighetsgraden.
Det har varit svårt att få tag på frivilliga som dessutom haft möjlighet och tid att skriva provet. Därför har läkarna i testpanelen fått välja mellan att skriva den första tredjedelen (47 frågor) på en timme eller hela delprovet (140 frågor) på tre timmar.
Testgruppen består av åtta läkare: en underläkare, två ST-läkare (allmänmedicin, akutsjukvård), två specialister i allmänmedicin, en specialist i psykiatri, en specialist i pediatrik/neonatologi och en specialist i barnnefrologi. Hälften har valt att skriva hela provet, hälften den första tredjedelen.
Läkartidningen vill påpeka att detta bara ska ses som en fingervisning om provets svårighetsgrad, dels för att det handlar om en liten grupp som dessutom bara skrivit en del av provet, dels för att de inte har samma press på sig som en tredjelandsutbildad läkare har. De svenska läkarna har förstås även en stor fördel av att provet är på deras modersmål.
Det medicinska kunskapsprovet
- Kunskapsprovet består av ett teoretiskt prov och ett praktiskt prov. Utgångspunkten för kunskapskraven som ställs är dels målen för en svensk läkarexamen, dels målbeskrivningen för en AT-tjänst.
- Det teoretiska provet består av tre delprov – en klinisk/preklinisk del (max 140 rätt), en klinisk del med patientfall (max 29 rätt) och en del med en vetenskaplig artikel på engelska (max 9 rätt). Det genomförs under en dag. Frågetypen är flervalsfrågor där man kryssar för det rätta svaret.
- För att bli godkänd krävs minst 60 procent rätta svar. Läkarna har tre försök, som måste göras inom 24 månader från första provtillfället, på sig. De som klarar sig går vidare till det praktiska provet. Sedan väntar en kurs i författningskunskap, svenska på nivå C1 och klinisk praktik på vägen mot svensk legitimation.
Det kliniska/prekliniska delprovet (delprov 1)
Det kliniska/prekliniska delprovet utgör den överlägset största delen av det teoretiska kunskapsprovet med sina 140 frågor. Det består av en blandning av kliniska och prekliniska frågor. Hälften av frågorna är skrivna av kliniker, hälften av personer som undervisar på läkarutbildningens första terminer.
Skriv provet!
