Bottenbetyg för svensk sjukvård

Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys:»Vården ur befolkningens perspektiv 2016 – en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder«.

Hur står sig då befolkningens upplevelse av sjukvården i Sverige i jämförelse med andra länder?

Inte särskilt bra, blir svaret. I årets undersökning framkommer det att en tredjedel av de svenska patienterna tycker att sjukvårdssystemet fungerar bra. Det är en minskning med 13 procent sedan 2010. Män och äldre är mer positiva, medan kvinnor och yngre är de mest kritiska grupperna.

När de olika ländernas befolkningar sätter betyg på den övergripande kvaliteten på sjukvården, hamnar Sverige näst sist – med USA på bottenplatsen.

Resultaten för Sveriges del är svaga på flera områden, enligt Vårdanalys. Dessutom är förbättringarna över tid få och på vissa områden har det blivit sämre.

Tidigare rapporter pekar ut liknande brister. Förra året riktade sig enkäten till primärvårdsläkare. Även i den gruppen tyckte allt färre att sjukvården fungerar bra. 

En skillnad mellan Sverige och de andra länderna är att svenska patienter upplever en sämre tillgänglighet. I många andra länder uppgav 80 procent av patienterna att de fått en tid hos en läkare eller sjuksköterska inom sju dagar. I Sverige svarade bara 70 procent att de fått en tid så snabbt.

Fyra av tio svenskar anger att de har en fast läkarkontakt, i de andra länderna är det vanligare att ha det. Svenskarna är också missnöjda med väntetiderna till specialistsjukvård och akutsjukvård.

Svenska patienter tycker inte heller att vårdpersonalen förklarar saker på ett tillräckligt lättbegripligt sätt, tillbringar tillräckligt med tid med dem eller har tillräcklig koll på deras sjukdomshistoria. Knappt 60 procent tyckte att personalen alltid eller ofta kände till viktig medicinsk information. I de flesta andra länderna i rapporten var siffran 80 procent. 

Sju av tio säger att de hade velat att vårdpersonalen involverade dem mer i beslut om vård och behandling. Svenska kroniker är mindre delaktiga än kroniker i andra länder.

På den positiva sidan, är det betydligt färre i Sverige än i de andra länderna som avstått från vård på grund av kostnaden.

Och på ett område har en tydlig förbättring skett. Det handlar om att få hjälp av sin ordinarie läkare med att koordinera och planera sin vård, där Sverige visserligen ligger på en bottennotering men där en tydlig ljusning samtidigt syns.

Vårdanalys beskriver utvecklingen som oroande. Samtidigt är det en bild som inte helt går ihop – för trots att svenska patienter på många sätt har sämre erfarenhet av vården, är de medicinska resultaten relativt starka.

Nästa år ska myndigheten göra en fördjupad analys för att undersöka varför förtroendet för vården har minskat.