En radikal minskning av antibiotikaprofylax vid tandingrepp har skett i England utan att någon stor ökning i antalet fall av infektiös endokardit inträffat. Det visar en analys i BMJ.
År 2008 gick NICE (Englands motsvarighet till SBU) ut med kontroversiella nya riktlinjer, där man aktivt avrådde från antibiotikaprofylax vid invasiva ingrepp (oftast tandingrepp) på patienter som ansågs ha risk för endokardit (t ex ett kardiellt blåsljud eller reumatisk feber i anamnesen). Skälet var bristen på evidens för effektiviteten av sådan profylax. Andra länder behöll dock riktlinjerna för patienter som ansågs ha särskilt hög risk (exempelvis på grund av mekanisk hjärtklaff).

I en brittisk studie har man nu granskat den nationella trenden i incidensen av infektiös endokardit efter att dessa nya riktlinjer implementerats, från mars 2008 till april 2010. 92 procent av förskrivningen före implementeringen skedde via tandläkare. Generellt verkar följsamheten till riktlinjerna ha varit god: förskrivningen av antibiotika som profylax (singeldos amoxicillin 3 g eller klindamycin 600 mg) har gått ner med nästan 80 procent (P < 0,001) efter införandet. Vid tiden för de nya riktlinjernas införande fanns redan en signifikant uppåtstigande trend i incidensen av infektiös endokardit. Ingen stor ökning kunde påvisas efter införandet, och analyserna kan utesluta att en ökning med mer än 9 procent skett. Man kunde även utesluta att dödsfallen ökade mer än 12 procent, trots att förskrivningen alltså minskat radikalt. På grund av studiens begränsade statistiska styrka kunde dock inte en mindre ökning uteslutas säkert.20 procent av profylaxförskrivningen kvarstår också i nuläget i England, och det är möjligt att vissa tandläkare/läkare i praktiken tillämpar modifierade principer där patienter med t ex mekanisk hjärtklaff ändå förskrivs profylax inför invasiva ingrepp. Därför kan resultaten inte säkert säga att sådana högriskpatienter inte har nytta av behandlingen – för detta behövs randomiserade studier.