Saklig och objektiv information kan aldrig vara oetisk

Bröstmjölk har unika egenskaper och är under den förs­ta tiden barnets bästa näring. Det är fördelaktigt om bröstmjölk utgör en del av maten under hela första levnadsåret eller längre. Enbart amning under de första sex månaderna medför många fördelar för såväl barnet som modern. Bröstmjölken ger skydd mot infektioner, är näringsmässigt perfekt sammansatt, hygieniskt förpackad och lagom varm. Bröstmjölken är anpassad efter barnets behov, och dess sammansättning ändras i takt med att barnet växer.
Information i vårdens möte med patienter ska alltid ske med respekt för den enskilde och med god kvalitet. Information om spädbarnsnutrition avseende bröstmjölk och modersmjölksersättning ska vara anpassad till det enskilda spädbarnet och till moderns och familjens behov. Den ska vara objektiv och saklig. Detta är också tydligt i Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:33), som författarna hänvisar till i debatt­artikeln »WHO:s amningsrekommendation oetisk i ­utvecklade länder«, LT 32–33 (sidan 1503).
Vårdpersonalen ska alltså informera om vad som är det bästa för spädbarnet. I de fall amning av någon anledning inte är möjlig eller väljs bort ska modern eller den som vårdar spädbarnet ges de ­bästa förutsättningar att ge moders­mjölksersättning. Men förutsatt att det inte finns något som hindrar amning är bröstmjölk det bästa alternativet för spädbarnet.
Statens ställningstagande i amningsfrågan bygger också på en rad internationella överenskommelser som Sverige ställt sig bakom. Det är en del i våra internationella åtaganden för en bättre folkhälsa på global nivå. Sverige anslöt sig 1981 genom WHO/Unicef till en internationell kod för begränsning av marknadsföring av bröstmjölks­ersättningar, den så kallade WHO-koden, och 1991 till den så kallade Innocentdeklarationen. Det finns också EU- direktiv som reglerar sammansättning och marknadsföring av modersmjölksersättning.
Direktivet omfattar även anvisningar till hälso- och sjukvårdspersonal om begränsningar när det gäller ­utdelning av och information om modersmjölksersättning i kontakten med spädbarn och föräldrar. Som medlemsstat är Sverige bundet att implementera direktivet. Anvisningarna i EU-direktivet som gäller hälso- och sjukvården presenteras i föreskrift SOSFS 2008:33 om information som avser uppfödning genom amning och/eller ­modersmjölksersättning.
Avsikten med dessa dokument är att skydda, främja och stödja amning samt att se till att föräldrar/familjer får tillgång till objektiv och ­saklig information om späd­barns­nutrition. Ingen ska utsättas för påtryckningar att använda modersmjölkser­sättning när det inte behövs.
Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att liksom i all annan vård ska varje patient mötas med respekt. Kvinnor som av någon anledning inte ammar ska inte utsättas för påtryckningar att amma, och de som vill amma ska få det stöd de behöver för att amningen ska fungera.