Det är inte ovanligt att barn som får diabetesketoacidos har träffat läkare veckorna före diagnosen utan att diabetes misstänkts. Uppmärksamheten på diabetes behöver höjas, enligt en metaanalys i BMJ.
Mellan 10 och 70 procent av barn som diagnostiseras med diabetes uppvisar ketoacidos vid det första diagnostillfället. Triaden av högt blodsocker, metabol acidos och ketonemi/ketonuri är potentiellt livshotande och innebär bl a risk för cerebral ödembildning. Det är oklart varför vissa barn har ketoacidos vid dia­gnostillfället och andra inte och huruvida skillnader i sjukdomens aggressivitet eller i diagnostik ligger bakom.

I en metaanalys av 46 studier från 31 olika länder har en engelsk forskargrupp undersökt vilka faktorer som kan kopplas till ökad risk för att få diagnosen diabetesketoacidos jämfört med att få dia­gnosen diabetes utan ketoacidos. Metaanalysen inbegrep mer än 24 000 barn (0–18 år) och ett mindre antal unga vuxna (upp till 21 år). Ketoacidos definierades som pH ≤7,2 till <7,36 eller standardbikarbonat <15 till ≤21 mmol/l (beroende på studie). Durationen mellan symtomdebut och diagnos var i snitt runt 17 dagar i materialet.Låg ålder var en påtaglig riskfaktor: barn under 2 års ålder hade tre gånger högre risk att ha ketoacidos vid diagnostillfället än barn äldre än 2 år. Andra riskfaktorer var etnisk minoritet, att inte ha sjukvårdsförsäkring (i studierna från USA), att ha lägre BMI eller en föregående infektion. En amerikansk studie som ingick i analysen visade också att ca 39 procent av de barn som senare fick ketoacidos hade träffat läkare veckan före diagnosen. Faktorer som minskade risken för ketoacidos var att ha en nära släkting med typ 1-diabetes och att ha föräldrar med hög utbildningsgrad. Resultaten tyder på att det finns utrymme för att minska incidensen av dia­betesketoacidos hos barn genom att öka uppmärksamheten på diabetes. Särskilt alert kan läkare behöva vara för diabetes även hos mycket små barn.