Skarp läkarkritik mot gemensamt jouravtal i Stockholm

Kan någon lägga upp en länk till det avtal som avses, så att vi kan ta ställning till vad det faktiskt innebär och inte vara hänvisade till journalistiska tolkningar?

Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd i Stockholm, skriver i en debattartikel i Dagens Medicin att den långsiktiga kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården ska klaras av genom att läkarna kommer att schemaläggas under vardagar kl 07-21. Den här åtgärden verkar dock mest vara ett desperat försök att spara pengar, och den är dessutom kontraproduktiv.
I Peter Carpelans debattartikel förekommer ett antal påståenden som kräver förklaringar. Dessutom använder han tvetydiga formuleringar i syfte att vilseleda läsaren. Huvudsyftet anges vara att ”öka det interprofessionella teamarbetet, läkarkontinuiteten över dygnet och patientsäkerheten”. Jag skulle gärna se att han förtydligar vad han menar med detta.

I nuläget arbetar ett antal läkare som kvällsjourer på olika kliniker runt om i landet. Ofta är det någon som arbetat en normal arbetsdag och sedan arbetar vidare som jour, kanske till kl 21 på kvällen, och har då jourersättning (x 1,5) från t.ex. kl 16.30 till 21. Med det nya förslaget kommer den här jourlinjen att bemannas på precis samma sätt som tidigare, med den enda skillnaden att läkaren arbetar med förskjuten arbetstid, t.ex. kl 12-21.
Fråga 1: På vilket sätt ökar det interprofessionella teamarbetet när den enda skillnaden mot nu är en förändrad ersättning till den arbetande läkaren.

Läkaren, som får förskjuten arbetstid och alltså inte kommer att vara på kliniken på förmiddagen, kan då t.ex. inte ronda sin avdelning eller operera sina inneliggande patienter.
Fråga 2: På vilket sätt ökar läkarkontinuiteten när läkarna måste vara frånvarande en förmiddag i veckan?

Det finns inga förslag till nya arbetssätt, ny struktur, nya rutiner eller något annat. Det enda som nu bestämts är att läkarna inte kan vara jour på kvällen när de arbetat på dagen.
Fråga 3: På vilket sätt bidrar denna förändring till ökad patientsäkerhet?

Peter Carpelan menar att den här formen av schemaläggning av läkarna som han nu beslutat om kommer att ”få fler läkare i ordinarie tjänst under större delen av dagen”. Det här påståendet är visserligen sant, men endast om man läser det rätt. Betoningen ska här ligga på ”ordinarie”. Det blir alltså inte fler arbetande läkare – det blir färre! Men en större andel av de färre läkarna kommer att vara i ordinarie tjänst, alltså inte i jourtjänst.
Ett enkelt räkneexempel visar att antalet läkare i tjänst minskar: En klinik som har två kvällsjourlinjer, som är bemannade med läkare som har jourersättning (x 1,5) efter en ordinarie arbetsdag, kommer alltså att sakna två läkare fem timmar var varje förmiddag. Det motsvarar 50 timmar i veckan, alltså 1,25 läkartjänster. Den jourersättning på sammanlagt fem timmar per dag som kliniken sparar på förändringen räcker bara till att ersätta hälften av detta. En klinik som min egen, som har tre jourer i arbete efter kontorstid, kan alltså behöva stänga en operationssal på förmiddagen varje dag eftersom det inte kommer att finnas läkare att bemanna den.
Fråga 4: På vilket sätt ökar det interprofessionella teamarbetet, läkarkontinuiteten eller patientsäkerheten av att det blir färre läkare i tjänst?

Peter Carpelan skriver också att utredningen ”Effektiv vård” kom fram till att läkarna inte är schemalagda utifrån verksamhetens och patienternas behov. Utredaren Göran Stiernstedt gjorde dock ingen egen utredning, utan citerar endast Fölster, Ohlsson, Renstig och Wiigh från ”Den sjuka vården 2.0”, där framför allt Monica Renstig med fantasifulla räkneexempel, som ingen av oss läkare känner igen från verkligheten, visar att vi nästan alltid är lediga.
Fråga 5: Eftersom det nu är så, att vi inte arbetar där verksamheten och patienterna behöver oss, undrar jag vilka av oss som helt i onödan är på jobbet varje dag.

Nej, Peter Carpelan, du är inne på fel spår. Vi läkare är redan schemalagda. Vi är schemalagda varje minut. Tid för t.ex. eftertanke, diskussion, vidareutbildning eller forskning finns inte. Vi har inget forum för diskussion av knepiga fall. För att klara av den långsiktiga kompetensförsörjningen krävs att medarbetarna, och då inte bara läkarna, ges möjlighet till fortbildning, utveckling och forskning. AT och ST måste samordnas med behovet av framtida läkare. Utbildning av läkarstudenter, AT- och ST-läkare är snart omöjlig att genomföra när den vanliga vården splittras upp i småbitar och ska skötas av små privata kliniker, som visserligen gör ett bra jobb, men som också är helt ointresserade av att utbilda läkarstudenter, AT- och ST-läkare till den ersättning landstinget erbjuder. Det administrativa krånglet måste minska och våra usla IT-system måste förbättras. Primärvården har på många ställen stora problem med läkarbrist, och det är inget som åtgärdas genom förändring av jouravtalen.

Personligen har jag inte något emot att arbeta lite mindre, det skulle nog till och med vara skönt att gå ned till 40 timmars arbetsvecka eller slippa tretton timmars arbetsdagar, men inte med ett skiftsystem som införs på bekostnad av samarbete, utbildning och kontinuitet, och som inte tillför någon som helst kvalitetshöjning i vården.