Under 6:e nationella konferensen om patientsäkerhet i Stockholm presenterade Sveriges Kommuner och landsting (SKL) nytt material som ska bidra till ökad patientsäkerhet. Syftet är att öka patientens egen medverkan i säkerhetsarbetet och materialet har tagits fram i samarbete med landstingen och på uppdrag av regeringen. Bakgrunden är den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari i år, i vilken det framgår att patienterna själva ska ha möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.
Chefläkare Ulf Segerberg från Umeå har varit projektledare för framtagandet av en av SKL:s nya skrifter. Den tar upp vad patienten själv kan göra för att bidra till en säkrare vård, och handlar om allt från att tvätta händer till att öka kunskapen om sin egen läkemedelsanvändning. Men grunden för att få patienter att överhuvudtaget medverka är att de känner sig inbjudna, att läkaren ger patienten tillräckligt med tid, anser Ulf Segerberg.
– Har läkaren ett inbjudande sätt, och aktivt efterfrågar patientens egna synpunkter, så ökar möjligheten att få med patienten på tåget. Nationella patientenkäter har visat att det patienterna efterfrågar mest är mer tid hos läkaren för att få möjlighet att berätta om tidigare sjukdomar, biverkningar av mediciner och liknande. Det är viktigt att tänka på för att få med patienten i säkerhetstänkandet, säger Ulf Segerberg.
Patienten ska utgöra en ytterligare skyddsbarriär för att minska risken för vårdrelaterade misstag och skador, uppger Ulf Segerberg. Både läkaren och patienten ska ha koll på behandlingen, vilka remisser som ska skickas etcetera, och då måste både läkaren och patienten kunna ställa relevanta frågor om den pågående behandlingen.
Ju mer auktoritär läkaren upplevs av patienten, desto svårare är det att få med patienten i säkerhetstänkandet om allt från betydelsen av att tvätta händerna till rätt läkemedelsanvändning.
Ulf Segerberg anser att svenska läkare länge har varit dåliga på att framföra risker till patienten. Han jämför med USA, som hade ett system med fritt vårdval långt före Sverige och där patienternas aktiva deltagande i den egna vården är en naturlig del av vårdkulturen. När man som patient aktivt väljer så ifrågasätter man också på ett mer aktivt sätt, och där är risker en naturlig del i patientsamtalet.
– Det finns en rädsla för att framföra synpunkter om risker med exempelvis läkemedel då man kanske befarar att patienten väljer att inte ta sina mediciner.
– Visst kan det vara motiverat att inte ta upp läkemedelsfrågan för mycket. Men det handlar om att hitta en balans, att nyansera budskapet. Men mellan 6 och 16 procent av alla sjukhusinläggningar beror på felaktig läkemedelsanvändning, både underanvändning och överanvändning, och risker i läkemedelsanvändningen måste kunna diskuteras, säger Ulf Segerberg.
Publicerad:
Läkartidningen 38/2011
Lakartidningen.se