Det berättade den kanadensiske läkaren Chris Hayes, medicinsk chef för kvalitet och patientsäkerhet vid St Michael’s Hospital, vid 6:e nationella konferensen om patientsäkerhet, där han var huvudtalare. Han deltog senare under konferensen på en så kallad minikurs om teamarbete. Chris Hayes berättade att den vanligaste orsaken till patientskador på sjukhus i USA, där misstag i vården är den femte vanligaste dödsorsaken totalt sett, är bristande kommunikation mellan personalen. Ett fungerande teamarbete skulle öka patientsäkerheten betydligt, och då kan checklistor vara ett verktyg för att nå dit.
– Titta på flyget, som i dag är en av de säkraste industrierna vi har. Olyckor har orsakats av dålig kommunikation och ett hierarkiskt tänkande, men sedan checklistor och teamarbete infördes har situationen förändrats betydligt, säger Chris Hayes.
Han har själv arbetat med WHO:s Surgical safety checklist (se till exempel LT nr 5/2009, sidorna 293–4) för att förbättra patientsäkerheten vid kirurgiska operationer. Listan omfattar ett antal kritiska moment som ska kontrolleras och bockas av vid olika tillfällen under operationen. Efter det att listan spridits till sjukhus i hela Kanada visade en studie 2009 att antalet dödsfall och komplikationer minskat med 30 procent.
– Den största effekten hade checklistan på teamarbetet och kommunikationen mellan operationspersonalen. Precis som inom flyget är det inte checklistan i sig som främst leder till ökad säkerhet inom sjukvården, utan de effekter på samarbetet den har, säger Chris Hayes.
Andra positiva effekter av att införa checklistan var att läkare och sjuksköterskor började äta tillsammans och kommunicera utanför operationssalen, från att de tidigare sökt sitt lunchsällskap inom den egna professionen, och att arbetslaget snabbare återhämtar sig efter ett misstag eftersom det ökade samarbetet även leder till ett förbättrat stöd åt varandra. På en fråga till publiken under seminariet svarade de flesta att checklistors viktigaste funktion var just en förbättrad kommunikation.
Det finns ett 20-tal program för att utveckla teamarbetet i syfte att öka patientsäkerheten.
Carl-Johan Wallin, överläkare på anestesi- och intensivvårdsavdelningen och Simulatorcentrum på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, beskrev under samma minikurs bland annat hur programmet TeamSTEPPS lett till successivt sjunkande mortalitet vid operation om träningen upprepas löpande. Själv arbetar han med ett program kallat A-team, som liksom andra program lägger stor vikt vid kommunikation.
– Man kan se sjukvårdsorganisationen som en liggande avlång triangel, där den trubbiga delen är administration och liknande, och spetsen är högriskmiljön och där det patientnära arbetet sker. Där duger inte viken sorts kommunikation som helst, den måste tränas upp och träningen ska vara instruerad och processen och resultatet av träningen ska kunna mätas, säger Carl-Johan Wallin.
