Den 16 november är planen att Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation, UFO, ska anta en ny policy för läkarnas yrkesutbildning. Förslaget från den arbetsgrupp som på UFO:s uppdrag jobbat med frågan är att läkare bör få sin legitimation efter sex års grundutbildning och man i stället för AT inför en bred introduktionstjänst på cirka ett år som föregår ST.
Att man skulle skissa på en sexårig utbildning ingick enligt Heidi Stensmyren, vice ordförande i Läkarförbundet och arbetsgruppens ordförande, i direktivet från UFO. Skälet är att regeringen för ett par år sedan lät förstå att man förberedde en utredning om en EU-anpassning av den svenska läkarutbildningen, som i dag inte lever upp till kravet om minst sex års grundutbildning. Det svenska AT-systemet gör dessutom att svenska medicinstudenter får vänta flera år längre än andra på legitimationen och därmed rätten att söka läkartjänster i övriga Europa.
Policyn riskerar dock att bli inaktuell bara efter ett par veckor. Sjukhusläkarna har motionerat till Läkarförbundets fullmäktige den 8–9 december om att förbundets linje ska vara att status quo bör behållas vad gäller AT.
Varför har ni valt att gå till fullmäktige och inte invänta processen i UFO?
– Om man följer processen utifrån finns det väldigt starka krafter för att reformera AT till något som vi inte tror är lika bra som det vi har i dag. Sjukhusläkarna anser att AT i nuvarande form är en väldigt bra modell för att slussa in läkare i sin läkarroll med ganska bra lönevillkor. Motionen kom till för att det inte finns någon debatt i frågan, säger Thomas Zilling, Sjukhusläkarnas ordförande.
Thomas Zilling sitter samtidigt själv med i UFO, som har gett arbetsgruppen dess uppdrag.
Står du bakom direktivet från UFO?
– Nej, det gör jag inte eftersom jag inte tycker att det är bra med en sexårig utbildning. Jag menar att 5,5 år räcker för att leva upp till EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv.
Att Thomas Zilling inte skulle stå bakom direktivet till arbetsgruppen förvånar UFO:s ordförande Eva Engström. I februari beslutade UFO att gruppen skulle återuppta arbetet, som varit vilande en tid eftersom man ville vänta på utredningsdirektivet från regeringen.
– Vi hade uppe frågan på vårt internat och då uppfattade jag som att det fanns enighet om att arbetet skulle fortsätta utifrån de riktlinjer som fanns, säger Eva Engström.
Inte heller Heidi Stensmyren säger sig ha fått några signaler från UFO om att det skulle finnas någon oenighet om förutsättningarna.
– Man har kanske hört lite i korridorerna men det har inte kommit någon officiell framställan, säger Heidi Stensmyren, som menar att förslaget är väl förankrat.
– Thomas Zilling sitter i UFO och Sjukhusläkarna är representerad i arbetsgruppen, så man har haft all möjlighet att påverka vid bordet.
Sjukhusläkarnas representant i arbetsgruppen, Bengt von Zur-Mühlen, säger till Läkartidningen att han står bakom arbetsgruppens förslag, som en kompromiss mellan vad som är önskvärt och vad som är realistiskt.
– AT-systemet har en del brister, men i grunden tycker jag att det är bra. Samtidigt ändras förutsättningarna när allt fler läkare i Sverige har utländsk grundutbildning, och då kan vi bli tvungna att anpassa oss till yttre omständigheter.
Till de yttre omständigheterna hör den pågående översynen av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Hittills har villkoret för att få en läkarutbildning erkänd i hela Europa varit att utbildningen ska vara minst sex år eller omfatta mer än 5 500 timmar. EU-kommissionens praxis har varit att kräva att båda villkoren ska uppfyllas, och nu är förslaget att detta dubbelkrav formellt skrivs in i direktivet.
Sjukhusläkarna argumenterar i praktiken för att Sverige ska driva linjen att den nuvarande svenska utbildningen uppfyller EU-kraven.
Är inte den diskussionen överspelad med tanke på signalerna från regeringen och EU?
– Nej, UEMS, den starka läkarorganisationen ute i Europa, har kraftfullt motsatt sig en ändring av reglerna i yrkeskvalifikationsdirektivet. Men Läkarförbundet har helt lagt sig i den frågan när det nya direktivet varit ute på remiss, vilket är väldigt tragiskt, säger Thomas Zilling.
Att arbetsgruppen föreslår att nuvarande AT ersätts med ett introduktionsår för alla legitimerade läkare handlar om att ge möjlighet för läkare med legitimation från EU-länder som saknar motsvarighet till AT att skaffa samma kompetens som svenska kolleger. Sjukhusläkarna vill i stället att förbundet ska verka för att det skapas särskilda tjänster med AT-liknande innehåll för läkare med utländsk EU-legitimation.
Den lösningen är dock inte möjlig, menar Heidi Stensmyren.
– Det går inte att ha ett system där man inrättar särskilda tjänster bara för läkare med legitimation från annat land. Det skulle vara diskriminerande. Norge försökte införa ett sådant system, men fick backa.
Att det skulle finnas några reella chanser att vinna gehör hos regeringen för status quo vad gäller AT och utbildningens längd tror inte Heidi Stensmyren.
– Departementet har redan sagt att det kommer att bli en förändring, och det är klart att Läkarförbundet kan tycka att status quo är okej, men det är inte aktuellt.
