Anders Lundberg, ordförande i Medicine studerandes förbund, tar upp ett mycket angeläget ämne i Läkartidningen 39/2011 (sidan 1883): Hur ska Sveriges medicinska fakulteter kunna behålla kvaliteten på läkarutbildningen när vi nu står inför flera utmaningar? Dessa innefattar en ökning av antalet utbildningsplatser fram till 2013 med 300, antalet lärare i förhållande till antalet studenter sjunker (pensionsavgångar och läkarbrist), brist på och konkurrens om verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU), bristande kompetens hos handledare inom VFU, minskade resurser i sjukvården, vilket ger mindre utrymme för handledning, ökad andel privata vårdgivare som saknar såväl handledarerfarenhet, incitament som tid för läkare/lärare att undervisa och forska, internationell anpassning samt anpassning till eventuell förändring av AT/ST.

Anders Lundberg pekar på generella brister i dagens läkarutbildning och ger förslag på konkreta åtgärder. Vi instämmer i stora delar och vill här kort beskriva hur vi i Linköping försöker möta de utmaningar som ligger framför oss.

Att Sveriges läkarutbildningar generellt skulle ligga i bakvattnet vad gäller modern pedagogik jämfört med andra länder håller vi inte med om, även om förbättringar kan göras. På medicinska fakulteten, benämnd Hälsouniversitetet i Linköping (HU), har vi lång erfarenhet av förnyad pedagogik med problembaserat lärande, som infördes redan för 25 år sedan, och interprofessionellt lärande med t ex världens första kliniska utbildningsavdelningar sedan 15 år [1, 2].

En central komponent i vår utbildning är den s k vertikala integrationen, som innebär att kliniska problemställningar finns med från första början, men också att mer teoretiska basvetenskapliga kunskaper efterfrågas genom hela utbildningen, också under de mer kliniskt inriktade terminerna. På detta sätt betonas sammanhang och förståelse, dvs s k djupinlärning, framför en ytlig inlärning baserad mer på »utantillkunskaper« [3]. För fyra år sedan infördes också medicinsk pedagogik som ett forskarutbildningsämne.

Vår intention är att vi ständigt ska förbättra det pedagogiska ledarskapet hos programansvariga inom våra medicin- och vårdprogram. Vi har inrättat ett Pedagogiskt centrum, som bl a har till uppgift att förbättra den pedagogiska kompetensen hos våra lärare/handledare. Tillsammans med landstinget har vi inrättat ett kompetensråd där denna typ av frågor diskuteras och där kvalitetskrav på handledning och handledare definieras och vid behov åtgärdas, allt för att höja kvaliteten på den kliniska handledningen [4].

Avtal mellan landsting och privata vårdgivare skrivs med hänsyn till det utbildnings- och forskningsuppdrag som åligger även de privata vårdgivarna, och HU:s ledning träffar regelbundet företrädare för de privata vårdgivarna för diskussion om samarbete inom utbildning men också inom forskning.

Vi är helt införstådda med att vi står inför flera svåra utmaningar framöver när det gäller att säkra kvaliteten på läkarutbildningen i Sverige. Här gäller det också att vara kreativ och försöka hitta andra VFU-arenor än de vi har i dag och att finna alternativ till VFU för att våra studenter ska kunna uppnå sina lärandemål.

I Linköping har vi Clinicum, ett färdighetslaboratorium för samtliga studenter inom medicin och vård. Clinicum drivs av Pedagogiskt centrum, och lärarresurserna kommer från respektive program. Satsningen är gemensam för HU och landstinget med stort lärarengagemang från medarbetare hos bägge huvudmännen. På Clinicum bedrivs också samtals- och kommunikationsträning liksom interprofessionellt teamarbete på grundutbildningsnivå.

Vidare krävs insatser för att erbjuda VFU av hög kvalitet vid andra sjukhus och vårdcentraler än de vid de medicinska fakulteterna, och därmed blir utmaningen att utbilda handledare i det pedagogiska koncept som lärosätet använder sig av.

För att underlätta för unga läkare att kunna genomgå forskarutbildning och en fortsatt forskarkarriär parallellt med en klinisk karriär har vi sedan några år ett program kallat »Från student till docent« [5]. För att säkra »återväxten« av pedagogiskt engagerade lärare i framtiden erbjuds unga kliniskt aktiva läkare, som minst är antagna till forskarutbildning, att ingå i ett nätverk där pedagogiska frågor regelbundet belyses och diskuteras.

Forskning är helt avgörande för att en läkarutbildning ska kunna upprätthålla den kvalitet som i Sverige krävs enligt Högskoleverket/högskolelag/högskoleförordning. Att bygga upp en läkarutbildning är mycket resurskrävande och tar åtskilliga år och ska baseras på vetenskap. Vid nationella utvärderingar har HU:s läkarutbildning rankats som bäst avseende både kunskap och kompetens. Vi har också erhållit Högskoleverkets utmärkelse för excellent utbildningsmiljö.

Anders Lundberg har helt rätt i att det inte går att slå sig till ro inför framtidens utmaningar. Vi startar därför en ny curriculumutredning för läkarprogrammet och har en pågående visionsgrupp med studenter och lärare från samtliga medicin- och vårdutbildningar representerade.
Med den typ av åtgärder som här exemplifierats hoppas vi kunna rusta våra studenter för de utmaningar som framtidens hälso- och sjukvård ställs inför.