Beroende: psykiatrins bäst kända tillstånd

I veckans temanummer redovisas olika medicinska aspekter på missbruk och beroende. De negativa effekterna av alkohol och narkotika på samhället har gjort att substansberoende tidigare uppfattats som ett huvudsakligen socialt problem snarare än ett hälsoproblem. Beroende har i själva verket stora likheter med andra kroniska sjukdomstillstånd, t ex diabetes, astma och högt blodtryck, avseende principer för dia­gnostik, ärftlighet, etiologi (genetiska och miljöfaktorer), patofysiologi, naturalförlopp och behandlingsrespons (följsamhet och skov) [1].

Substansberoende definieras av WHO som ett kroniskt sjukdomstillstånd som karakteriseras av upprepat drogsökande beteende, tvångsmässig (kompulsiv) droganvändning, förlust av kontroll över intaget och i förlängningen ett känslomässigt negativt tillstånd med oro, irritabilitet, självmordstankar, sömnproblem och drogsug där själva viljan – eller motivationen – är delvis satt ur spel. När drogintaget avbryts efter upprepad användning ses ett för repektive drog karakteristiskt abstinenstillstånd. Vissa droger orsakar även
fysiska symtom i form av tremor, svettning, krampanfall, illamående, ba­lansrubbning och muskelvärk.

I det amerikanska psykiaterförbundets klassifikation av psykiska sjukdomar (DSM-5) kommer begreppet »depend­ence« att ersättas av »addiction«, som blir den generella termen. Motsvarande term saknas på svenska – mest sannolikt är att termen beroende behålls här. Dependence kommer att användas för fysiskt beroende (dvs med kroppsliga abstinenssymtom).
På svenska används ibland termen beroende för att beskriva okontrollerat bruk av naturliga belöningar, exempelvis spel-, sex-, shopping- och Internetberoende. Även om de neurobiologiska mekanismerna för sådana beteende­störningar har mycket gemensamt med beroende av droger är termen något missvisande. Huruvida begreppet sockerberoende bör ingå i denna kategori är även det en definitionsfråga. På engels­ka används »behavioural addictions« eller »addictive behaviours«, och mer specifikt »pathological gambling«, »compulsive shopping« etc.

Den svenska nomenklaturen kan här behöva förtydligas. Vi vet i dag att flera faktorer samverkar i utvecklingen av beroende, exempelvis miljöfaktorer under fosterlivet, sociala faktorer under uppväxtperioden och senare i livet, men även genetiska faktorer avgör individens risk. Beroende är det psykiska sjukdomstillstånd om vilket vi vet allra mest – kunskapen om såväl etiologi och patogenes som genetiska och sociala riskfaktorer har formligen exploderat under de senaste tjugo åren. Hjärnavbildning har visat vilka system som är involverade i det drogsug som orsakas av yttre stimuli, exempelvis bilder av droger eller alkohol.

På behandlingssidan finns nya lovande läkemedelssubstanser liksom psykosociala insatser med väldokumenterade effekter. Välkommen att ta del av utvecklingen inom området!