Nationell harmonisering av alkoholmarkören PEth

Laboratorietest för att påvisa aktuellt intag eller regelbunden överkonsumtion av alkohol (alkoholmarkörer) har fått en allt vidare och mera omfattande användning i dagens samhälle. Nya känsliga och specifika biomarkörer erbjuder objektiv kvantitativ information om aktuell alkoholkonsumtion och kan indikera om bruket riskerar att orsaka medicinska komplikationer [1]. Vilket eller vilka test som bör utnyttjas i det enskilda fallet beror på frågeställningen och syftet: akut eller kroniskt drickande, missbrukstestning eller hälsokontroll? 

För att påvisa eller avfärda alkoholintag under de senaste 1–2 dygnen, exempelvis ett återfall vid behandling i öppenvård, är mätning av de konjugerade etanolmetaboliterna etylglukuronid (EtG) och etylsulfat (EtS) i urinprov aktuell [1]. Om frågeställningen i stället gäller långvarig överkonsumtion är andelen kolhydratfattigt transferrin (CDT) i blodprov (serum) ett lämpligt och ofta använt test. Mätning av leverenzymet gammaglutamyltransferas kan även utnyttjas som ett komplement för att indikera alkoholrelaterad organskada.

Fosfatidyletanol (PEth; från engelskans phosphatidylethanol) är en annan alkoholmarkör som fått ökad användning under senare år. PEth är ett samlingsnamn för en stor grupp fosfolipider som bildas från membranmolekylen fosfatidylkolin i närvaro av etanol, och där olika PEth-former skiljer sig åt i fettsyrasammansättning [2]. Normalt metaboliseras fosfatidylkolin till fosfatidsyra via enzymet fosfolipas D, men i närvaro av etanol bildas i stället PEth. Eftersom PEth bildas endast i närvaro av etanol kan mätning av PEth-koncentrationen i blodprov (helblod) utnyttjas som en specifik alkoholmarkör [3].

PEth-bildningen efter alkoholintag är dosberoende med individuell variation [4, 5], varför det är svårt att identifiera ett exakt gränsvärde som skiljer »normalbruk« från »riskbruk« (överkonsumtion). Däremot är markören mycket användbar för att skilja mellan total nykterhet (inget PEth) och alkoholkonsumtion (något PEth) samt vid behandlingsuppföljning. PEth introducerades ursprungligen som ett test för »alkoholmissbruk« som avspeglar överkonsumtion under de senaste veckorna till månaden [3]. 

Nyare studier utförda med känsligare mätteknik har dock visat att även enstaka större intag, motsvarande en blodalkoholhalten på ungefär 1 promille och däröver (»berusningsdrickande«), kan generera en mätbar PEth-nivå redan inom något dygn [5, 6]. I en annan studie kunde PEth påvisas i mer än hälften av alla prov från vanliga blodgivare, om än mestadels på relativt låg nivå [7].

Ett problem med PEth-användningen är att dagens rutiner för att mäta och svara ut PEth-resultat skiljer sig åt mellan svenska laboratorier. Ursprungligen användes högtrycksvätskekromatografi (HPLC) som inte kunde särskilja olika PEth-former utan mätte en odefinierad totalmängd (total-PEth) [3]. Denna metod är inte längre i rutinmässigt kliniskt bruk, utan alla laboratorier utnyttjar i stället en känslig och specifik mass-spektrometrisk metodik (LC-MS/MS) som möjliggör samtidig mätning av ett flertal enskilda PEth-former [2, 7]. I dag mäter dock alla laboratorier endast en av dessa, PEth 16:0/18:1, som vanligen är den som förekommer i högst koncentration i blodet och som korrelerar väl med totalkoncentrationen [2, 8].

Vid tidpunkten då LC-MS/MS-metodiken introducerades för PEth-analys var publicerade kliniska data huvudsakligen baserade på koncentrationer av total-PEth uppmätta med HPLC-metoden. Detta gjorde att laboratorierna valde att fortsätta svara ut ett »total-PEth«, vars värde uppskattas från PEth 16:0/18:1-värdet via en omräkningsfaktor. I dag lämnar vissa laboratorier fort-farande ut ett sådant uppskattat total-PEth, några lämnar ut både ett uppskattat total-PEth och den uppmätta mängden PEth 16:0/18:1, medan andra endast svarar ut PEth 16:0/18:1. Mätvärden och gränsvärden från olika laboratorier är därmed inte direkt jämförbara, vilket kan vara mycket förvirrande för kunden och försvårar tolkningen. Detta bör åtgärdas genom en nationell samordning av PEth-analysen, där alla laboratorier övergår till att svara ut det som mäts med dagens metodik, PEth 16:0/18:1.

Ett förslag till harmonisering av mätning och svarsrutiner för alkoholmarkören PEth (Fakta 1) har tagits fram inom ramen för Equalis (Extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige) expertgrupp för läkemedel och toxikologi. Arbetet har skett i samarbete med samtliga svenska laboratorier som i dag utför PEth-analysen, och förslaget förankrades vid ett användarmöte i Stockholm i mars 2013. Förhoppningen är att harmoniseringen kommer att förbättra och förenkla användningen av alkoholmarkören PEth för både kunden (klinikern och patienten) och laboratoriet. Harmoniseringen ligger dessutom väl i fas med att Equalis har startat ett kvalitetssäkringsprogram för PEth 16:0/18:1 i syfte att säkerställa hög analytisk kvalitet och jämförbarhet av resultat mellan olika laboratorier.