Avhandling. Dyspné eller andnöd är ett svårdefinierat symtom. Patienter kan beskriva det på olika sätt, som »kort« andning, tryck över bröstet, lufthunger eller orkeslöshet vid ansträngning. American Thoracic Society definierar dyspné som en subjektiv upplevelse av andnöd som består av distinkta sensationer med varierande intensitet. Skattning av andfåddhet genom att mäta symtomintensitet möjliggör en bättre uppföljning av behandlingseffekt och ger prognostiska upplysningar.
Tidigare arbeten är oftast gjorda i slutenvårdsmiljö och inriktade mot grundsjukdomen bakom andfåddheten, exempelvis hjärtsvikt, KOL och astma.
En ny avhandling fokuserar på andfåddhet från patientens perspektiv, men syftar också till att analysera patientens hälsotillstånd och livskvalitet med olika kliniska mått för att se hur livskvaliteten påverkas och hur den kan följas. Undersökningar med både kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att utvärdera dyspné i primärvården. Bland annat analyserades hur det dagliga livet påverkades för patienter med dyspné och därtill förhållandet mellan självskattad hälsa och diastolisk dysfunktion. Vi jämförde också olika skalor för att mäta dyspné tillsammans med hälsorelaterad livskvalitet relaterat till etiologi och underliggande sjukdomar.
Resultaten visade att dyspné har en negativ inverkan på livskvaliteten. Förutom farmakologisk behandling har patienterna nytta av socialt stöd, fysisk aktivitet och egen livsanpassning.
Självskattning av hälsa är en användbar metod som underlättar en målinriktad strategi för utredningen av dyspné. VAS (visuell analog skala) bör övervägas särskilt för att upptäcka långsiktiga förändringar av andnöd, medan Medical Research Council dyspnoea scale är värdefull i utvärderingen av symtomets intensitet med god korrelation till patientens livskvalitet. Användning av dagböcker ger bättre förståelse av patienterna och deras symtom.
Sammanfattningsvis kräver bedömning av dyspné i primärvården ett lämpligt och lättanvänt mätinstrument som kan användas både vid diagnostik och uppföljning av patienter med dyspné. Resultaten betonar betydelsen av att mäta självskattad hälsa, liksom NT-proBNP (N-terminal pro-B-type natriuretic peptide) som samvarierar med diastolisk dysfunktion.
Nasser S Ahmadi har deltagit i Nationella forskarskolan i allmänmedicin.