Tillsammans med Sveriges Kommuner och landsting, SKL, har nu samtliga landsting och regioner kommit överens om en gemensam strategi för att senast 1 januari 2019 vara helt oberoende av inhyrd vårdpersonal.

– Vid tidigare tillfällen har man försökt göra överenskommelser på nationell nivå. Men man har aldrig gjort det med den här uppställningen i landstings- och regionnätverken, och man har inte haft en strategi på det viset som vi har den här gången. Till exempel rullar vi ut en organisation i alla landsting med processledare, som i sin tur skapar en intern organisation för detta. Man har heller aldrig haft den bredden av åtgärder som vi har nu, där 60-punktslistan ligger till grund, säger Martin Rödholm, projektsamordnare på SKL.

SKL:s 60-punktslista, som Läkartidningen tidigare skrivit om, har använts inom psykiatrin i Västra Götalandsregionen med goda resultat.

– Där gick man från 140 till 200 specialister och överläkare på fem år, och för ST-läkare från 90 till 120. Det är en strategi som vi vet fungerar, säger Martin Rödholm.

Vilken är den största utmaningen för att landstingen ska kunna nå målet till 1 januari 2019?

– Jag skulle säga att det handlar om att utbilda fler läkare och sjuksköterskor, men också att ställa om till nya effektiva arbetssätt.

Kostnaderna för inhyrd personal i vården är ett mycket omdebatterat ämne, och så sent som denna veckan skrev Läkartidningen att kostnaderna i landet ökat med över 400 miljoner kronor under de tre första kvartalen 2016 jämfört med samma period 2015.

Enligt Martin Rödholm är det nödvändigtvis inte bara kostnaden för hyrpersonal som är det stora bekymret för sjukvården.

– Ibland fokuserar man på kostnaden, kanske för att den är lätt att mäta. Men det är egentligen inte den som är det största problemet, utan det handlar om att det inte blir bra kvalitet, kontinuitet, och ingen effektiv vård heller, säger han.

Landstingens handlingsplaner håller just nu på att färdigställas. Dessa handlingsplaner utgår från de 60 punkterna men ska anpassas för varje landstings särskilda förutsättningar.

Ta del av hela listan med de 60 åtgärdspunkterna i faktarutan nedan.

Fler artiklar:

60 åtgärder mot ett minskat hyrläkarberoende i psykiatrin

SKL:s 60 åtgärdspunkter för att bli av med beroendet av inhyrd personal i vården:

1. Arbetsmiljö – attraktiv arbetsplats

  • Öka stoltheten  och arbetsglädje. Ta fram plan tillsammans med medarbetare och fackliga representanter.
  • Genomtänkt mottagande och introduktion av studerande, VFU, AT, ST, specialister.
  • Studierektor för specialister, för ST-läkare, AT-läkare.
  • God handledning, individuellt eller i grupp, för AT, ST, specialister.
  • Säkra specialistläkare och specialistsjuksköterskors kompetensutveckling. Ta fram fortbildningsgaranti.
  • Skapa utrymme för kollegiala möten.
  • Förtydliga karriärvägar, uppmuntra till officiellt delegerat ansvar, t ex ledningsarbete.
  • Utvecklingsdagar/internat för yrkesgrupper.
  • Tillsätt läkarchefer, ge chefsutbildning; lönesättning, rekrytering.
  • Individualiserad arbetstid vid behov.
  • Administrativt stöd till läkare, t ex IT-systemen.
  • Inrätta schemaplanerartjänst.
  • Inför vårdplatskoordinator.
  • Tydliga uppdrag, förväntad produktion.
  • Skapa tydlig struktur och utbildning för teamarbete.
  • Tydlig ansvarsfördelning primärvård – specialistvård.
  • Genomtänkt fördelning av resurs mellan heldygnsvård och öppenvård.
  • Större enheter/mottagningar med fler kollegor klarar bredden i evidensbaserad behandling bättre och är oftast mer attraktiva.
  • Subspecialiserade enheter ofta mer attraktiva.
  • Utvecklingsarbete på schemalagd arbetstid, t ex för att utveckla arbetssätt för bättre flöde, produktionsplanering eller dylikt.
  • Möjlighet till forskning på arbetstid, t ex 20 procent för potentiella doktorander.
  • Samla information vid avgångssamtal.

2. Dimensionering – bemanningsplan

  • Ta fram bemanningsplan, nationella bemanningsdata som underlag.
  • Ta fram måltal för antal AT, ST, specialistläkare och sjuksköterskor lokalt.
  • Påverka AT-dimensionering.
  • »Överutbilda« 10 procent; ger marginal och möjlighet att bistå andra landsting.
  • Öka antalet ST-läkare och sjuksköterskor under specialistutbildning, den enskilt viktigaste åtgärden i de flesta landsting. 

3. Rekrytering 

  • Anställ läkarassistenter och vik underläkare året runt i rekryteringssyfte.
  • Delta i AT-rekryteringen, påverka volymen. Psykiatri-AT fortfarande möjlig.
  • Erbjud pensionärer fortsatt arbete efter önskemål, kliniskt arbete, handledning med mera.
  • Aktiv rekrytering inom landet.
  • Fortlöpande annonsering efter ST.
  • Delta på kongresser och mässor även i rekryteringssyfte.
  • Om överskott på ST-sökande, förmedla kontakt med andra kliniker.
  • Riktad marknadsföring till läkare som inte har fast anställning inom offentlig verksamhet.
  • Rekrytering av nyanlända.
  • Rekrytering av svenskar som studerar utomlands.
  • Fortsätt rekrytering från utlandet.
  • Nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte – utveckla!
  • Pröva »Relocation manager« och »Welcome center«, ta hand om hela familjen.
  • Undvik/tidsbegränsa individuella förmåner.
  • Starta nätverk för läkartjänstgöring för egna läkare och pensionärer som kan arbeta extra i landstinget och i andra landsting.
  • Under utfasningsperiod
    • använd endast upphandlade bemanningsföretag.
    • Undvik krav på jourer för hyrläkare.
  • Använd inga hyrläkare som tidigare tjänstgjort/utbildats hos arbetsgivaren; 18 mån karenstid.

4. Ersättningsfrågor

  • Lönefrågan – respektive chef ansvarar.
  • Möjlighet att arbeta extra på egen klinik/andra kliniker/landsting på ledig tid
    • för de som bedöms klara det.
    • Attraktiv ersättning.
    • Avtal med läkarföreningen.
  • Möjlighet till extra ersättning för utökat ansvar (vakanstillägg)
    • vid vakans av varierande grad.
    • Om det undviker hyrläkare.
    • T ex två avd eller enheter i stället för en.
  • Högre löneläge på mindre attraktiva utbudspunkter.
  • Resa på arbetstid från huvudarbetsplats till svårbemannade orter inom kliniken.
  • Fördelaktiga avtal för pensionärer stimulerar fler att jobba mer.
  • Satsning på högre löneläge för specialiteter inom bristområde som arbetar aktivt med utfasning av hyrläkare.
  • Extra ersättning för jourpass över viss frekvens.
  • Möjlighet till löneväxling, pensionsinbetalning. Särskilt för utländska läkare. 

5. Nya arbetssätt

  • Produktionsplanering för jämnare arbetsbelastning och smidigare flöde.
  • Effektivt teamarbete – vem gör vad? Utbildning i teamarbete behövs.
  • Använd telemedicin i större omfattning; videokonsultationer, internetbehandling.
  • Minska behovet av läkartid
    • Ta fram måltal för produktion, antal besök per år, arbetade tim/besök.
    • Task-shifting utan att utarma läkararbetet, lokalt arbete.
    • Ssk-mottagningar, ex centralstimulantia.
    • Psykologmottagningar.
  • Subspecialiserade verksamheter ofta mer attraktiva (möjlighet till bättre vårdresultat).
  • Större enheter: För att klara bredden i evidensbaserad behandling i den nya psykiatrin.
  • Bjud in till dialog med politiken om större enheter/färre utbudspunkter. Exempel från psykiatrin: ADHD, Aspb/autism, depressioner, PTSD, OCD, ångestsy, självskador, bipolära sy, OCD, ätstörning, schizofreni, beroende, demens.