Läkarförbundet vill slå hål på myter om arbetstid i ny rapport

Undersökningen av läkares arbetstider är framtagen i samarbete med konsultföretaget PWC och bygger på löne- och tidsunderlag för 4 000 sjukhusläkare under perioden december 2014 till januari 2016.

– Syftet är att bringa klarhet i en del frågor. Det har varit en del missförstånd, missuppfattningar och mytbildningar kring läkares arbetstider. Syftet är att ta fram mer fakta och få en sansad debatt. Det har varit ett delvis högt tonläge i debatten och många påståenden på väldigt lösa grunder. Nu har vi tagit fram siffror som visar hur det egentligen ligger till, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund.

När det gäller antalet arbetade timmar visar undersökningen att läkargrupperna i genomsnitt arbetar 41,1 timmar per vecka efter uttag av kompensationsledighet. Räknar man också in tiden som läkare står i beredskap i hemmet står läkare i genomsnitt till arbetsgivarens förfogande 44 timmar i veckan.

I genomsnitt tog läkarna ut 48 procent av den arbetstid som genererades i jour- och beredskapssystemet som kompensationsledighet och 52 procent i pengar. Extraordinära kompsaldon och arbetstider förekommer enligt undersökningen bara i undantagsfall.

Vilken är den viktigaste slutsatsen av undersökningen?

– Det är att rapporten tydligt visar att läkare arbetar mest inom yrkesgrupperna i hälso- och sjukvården, drygt 41 timmar per vecka. Det visar att arbetsgivaren får ut väldigt många arbetade timmar av nuvarande modell. Mediedebatten har handlat om vad läkarna gör när de är lediga, när läkarna är lediga och hur mycket de är lediga. Den högst relevanta frågan hur mycket läkare arbetar, hur många timmar arbetsgivaren får ut, och hur de fördelar sig i nuvarande modell har saknats, säger Heidi Stensmyren.

En annan viktig slutsats som lyfts fram är att den nuvarande modellen med jour- och beredskapssystem enligt Läkförbundet är mycket flexibelt och kan anpassas till såväl stora som mindre verksamheter.

– Ett viktigt resultat är att jouravtalet möjliggör hög flexibilitet. Modellen används olika och möjliggör bemanning efter behov. Det är arbetsgivaren som fördelar och lägger upp arbetet, och det kan anpassas efter de förutsättningar som olika verksamheter har. Sverige ser olika ut med små och stora sjukhus, men båda delarna måste fungera för att försörja befolkningen med vård. Rapporten visar att modellen möjliggör olika sätt att arbeta på.

Ett annat återkommande argument Läkarförbundet tar upp är att jouravtal totalt sett är kostnadseffektiva för landstingen jämfört med en alternativ arbetstidsmodell som till exempel treskift.

Varför jämför ni dagens modell med ett schemalagt treskift?

– Det är för att möta debatten och bringa kunskap i frågan. Det har slentrianmässigt hävdats att om man schemalägger läkare som man schemalägger övriga yrkesgrupper så blir allt bättre. Det är tydligt att treskift skulle innebära behov av många fler läkare. Man skulle också få ut många färre timmar per läkare och man skulle behöva nyanställa och använda övertid mycket mer.

Om läkare schemaläggs mer, kan man inte då även förlägga mer av den planerade vården till exempelvis kvällstid?

– Nej. Läkare är schemalagda redan i dag och det är ytterligare en myt man får bemöta. Vill vårdgivaren förlägga mer planerad verksamhet på kvällstid blir det mindre planerad verksamhet på dagtid. Det är väl känt att patientsäkerheten är högre på dagtid, och vården är mer effektiv när alla yrkesgrupper är på plats samtidigt. All vård som kan ska göras på dagtid, när personalen är utvilad och när logistiken, administrationen och stödsystemen är på plats. Mer verksamhet på kvällar och nätter skulle kräva enormt stora resurser av hälso- och sjukvården och det skulle inte bli mer effektivt 

En annan aspekt av jouravtal är att det i högre utsträckning är yngre AT- och ST-läkare som utför det aktiva arbetet på obekväm arbetstid. Det gör enligt Läkarförbundet att seniora läkare med hög kompetens finns tillgängliga på dagtid, när behovet är som störst.

I rapporten är det svårt att hitta några argument emot det nuvarande jour- och beredskapssystemet. Finns det några sådana?

– Det man kan se är att läkare arbetar väldigt mycket. Det är bra att modellen möjliggör flexibilitet, bemanning efter behov och möjlighet att bedriva verksamhet även med låg bemanning. Men vi måste också säkerställa att läkare får sin vila. Det har hävdats att jouravtalet och läkares uttag av jourkompensation är orsaken till bemanningsproblemen. Vi ser är att det är efter verksamhetens behov som läkare får ut sin vila, och att det kan vara svårt att ta ut den kompensationsledighet man behöver.

– Det andra saken är att det är ett väldigt kostnadseffektivt system för arbetsgivaren. Vi ser att läkare arbetar mycket och många har mycket beredskap där de är bundna i långa perioder till en relativt låg ersättning. Man måste ifrågasätta om det är rimligt att det stora ansvaret för verksamheten man har, till exempel som bakjour, ersätts så lågt som det gör.

Ta del av hela rapporten »Läkares arbetstid« här.