Trots vallöftet om ökad mångfald av vårdgivare har regeringen tagit initiativ till en utredning i syfte att avveckla lagen om läkarvårdsersättning samt lagen om sjukgymnastersättning, populärt kallat nationella taxan.
Den småskaliga, professionsstyrda privatvården med offentlig finansiering riskerar att försvinna. Därmed reduceras patienternas möjlighet till ett aktivt och fritt val av vårdgivare. Många patienter kan då inte längre garanteras vård av små vårdgivare med kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet.
Erfarenheter från upphandlingar på hälso- och sjukvårdsområdet visar att utvecklingen går mot att allt fler vårdavtal sluts med några få stora vårdgivare som i sin tur tar över mindre aktörer på marknaden.
Nationella taxan, med den direkta kopplingen till fysisk person, är den enda garanten för ett verkligt personligt engagemang hos vårdgivaren, utan någon bakomliggande koppling till utlandsbaserade och koncernstyrda, riskkapitalägda holdingbolag.

Den nationella taxans utövare utgör en betydande del av den svenska hälso- och sjukvården. Av alla sjukgymnastikbesök i öppen vård görs 37 procent hos sjukgymnaster verksamma på nationella taxan.
Motsvarande på läkarsidan inom den öppna specialistvården är 10 procent. Inom vissa områden såsom ögon, ÖNH och gynekologi är det betydligt högre. Detta produktionsbortfall kan inte ersättas då det i nuläget saknas verkligt alternativ för den småskaliga, privata vården.
Vårdvalet inom primärvården med privata aktörer som oftast är kopior av landstingsdrivna vårdcentraler passar inte för det vårdutbud som många specialister i allmänmedicin på taxan kan erbjuda, till exempel ortopedisk medicin.
Vårdval inom den övriga specialiserade vården finns ännu så länge bara i begränsad omfattning i något landsting. Majoriteten landsting kommer sannolikt heller aldrig att frivilligt utveckla dessa vårdval.
Även om statsmakten skulle lagstifta om utvidgat vårdval, vilket inte är troligt, skulle det inte finnas någon marknad av små företag som skulle kunna gå in i vårdvalen. Slutsatsen blir att när den nationella taxan försvinner så upphör även förutsättningarna för att kunna bedriva småskalig, professionsstyrd vård i Sverige.
I stället för utlovad mångfald riskerar vi i värsta fall oligopol på sjukvårdsmarknaden. På intet sätt gynnar det vare sig patienter eller läkarkollektivet.

De små privata vårdgivarna ser hellre en utveckling än avveckling av ett system med ett nationellt ramverk som garanterar konformitet över hela landet och i viss mån skyddar patienterna från avarter i det landstingskommunala självstyret.
Därtill behövs förändringar som garanterar konkurrensneutralitet samt åtgärder som säkrar finansiärens berättigade kontroll av sjukvårdsproduktionen.
Att privat vård leder till nöjdare patienter och nöjdare vårdarbetare har visats i en mängd olika undersökningar. Likaså att småskalighet prioriteras av patienterna. Privat vård rankas varje år högre än offentligt driven vård av Svenskt kvalitetsindex.
Patientföreningarna med många kronikergrupper uppfattar att läkare på nationella taxan står för kompetens, konfidentialitet, kontinuitet, hög tillgänglighet och ett personligt ansvarstagande.
Läkare som arbetar inom nationella taxan är också genomgående mera nöjda med sin situation än kolleger som arbetar inom vårdvalet. Skälet är mindre frustration och mera utrymme för kreativitet och in­novation till gagn för utveckling av olika vårdkoncept.

När nu regeringens utredare föreslår en nedläggning av taxan och därmed 2 800 småföretagare inom vården försvinner så är det svårt att se på vilket sätt detta skulle gynna mångfalden, vilket är ett ledord i alliansen sjukvårdspolitik.
Det är också svårt att se att detta gynnar huvudmännen som fått en bra och kostnadseffektiv vård utan några finansiella överraskningar. Att komplettera 21 vårdval med ett nationellt 22:a vårdval borde inte vara en omöjlighet.
Eftersom utredaren inte föreslår något trovärdigt alternativ till taxan så riskerar en stor grupp småföretagare att slås ut på vårdmarknaden till förfång för deras patienter och till gagn för ingen.
Budskapet till beställaren av utredningen blir därför: Gör om, och gör rätt!