På symposiet lyftes en rad studier och artiklar fram som visar att läkare är särskilt utsatta för stress och »utbrändhet«.
Marie Åsberg, professor emerita, Karolinska institutet (KI), refererade en stor amerikansk enkätstudie (dock med låg svarsfrekvens) där man tittat på hur vanligt det är med utbrändhet i olika specialiteter. Allmänmedicinarna var mest drabbade. Några specialiteter där man var relativt skonad från utbrändhet var dermatologi, pediatrik och miljömedicin. Men i samtliga läkarspecialiteter i undersökningen låg snittet högre än hos allmänheten.
Nils Joneborg är överläkare vid Ersta sjukhus, där han behandlar stressade läkare och andra vårdanställda. Han tog upp Arbetsmiljöverkets rapport »Arbetsorsakade besvär 2012«, som Läkartidningen skrev om i nr 41/2012. Den visar att var femte kvinnlig läkare har arbetsrelaterade besvär som kan kopplas till stress eller psykiska påfrestningar. För manliga läkare var siffran 16 procent. Det ger ett snitt på 18 procent för läkare, att jämföra med 8 procent för samtliga yrken i rapporten.
Marie Åsberg nämnde också en artikel i veckans nummer av Läkartidningen, som pekar på ett samband mellan oskäliga arbetsuppgifter och stress bland läkare.
Andra så kallade stressorer som berördes på symposiet var hög arbetsbelastning, brist på kontroll, brist på samtal, oklar prioritering och värderingskonflikter.
Nils Joneborg påpekade att begreppet »pinnar« smugit sig in i vårdens terminologi. Och att »räkna pinnar« kan stå i konflikt med att styra arbetet efter evidens och beprövad erfarenhet.
– Sjukvård är inte en industriell produkt, sa Nils Joneborg. Det känns som om det är det viktigaste jag säger till er i dag.
Symposiet hade underrubriken »Hur tar vi hand om oss själva på ett hållbart sätt?«
Är svaret mindfulness? undrade man särskilt den här dagen.
Några av talarna berättade om sina forskningsprojekt. David Sjöström, Malmö, tittar på hur mindfulness påverkar läkarstudenters stresshantering respektive empati, men har inga färdiga resultat än. Han berättade också att mindfulness ingår i flera medicinska utbildningar i USA. Eva Frögéli och Aleksandar Djordjevic, institutionen för klinisk neurovetenskap, KI, presenterade en undersökning där sjuksköterskestudenter som gjort mindfulness-övningar minskat sin upplevda stress jämfört med kontroller.
Per Flodin, institutionen för klinisk neurovetenskap, KI, berättade att man börjat titta på hur mindfulness påverkar hjärnan. Han visade några exempel från forskning där man använt olika tekniker för hjärnavbildning, som fMRI, för att se vilka delar av hjärnan som involveras.

Medicinska riksstämman 2012 – alla artiklar!