Nästan alla svenskar, 95 procent, är medvetna om att klimatförändringar påverkar, och kommer att påverka, människor som bor i Sverige. Detta enligt den enkätstudie som Anita Pettersson-Strömbäck, forskare vid Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, presenterade vid ett sektionssymposium på torsdagen.
Av de 95 procenten tror endast 72 procent att de själva kommer att påverkas negativt på något sätt. Och av dessa 72 procent är endast två tredjedelar beredda att vidta några åtgärder för att minska riskerna för att själva drabbas, enligt rapporten.
Studiens syfte var att undersöka hur allmänheten uppfattar risker med klimatförändringar och i vilken utsträckning man är beredd att göra något för att minska riskerna. Frågorna aktualiseras av att den enskilda individen framöver kommer »att få ta ett större ansvar för att anpassa sig och sin tillvaro«, enligt rapporten. Och detta kommer att krävas oavsett om kommuner vidtar klimatanpassningsåtgärder eller ej. En förutsättning är att det då finns en riskmedvetenhet och en vilja hos befolkningen att agera, enligt forskarna.
– Beteendeförändringar är jättesvårt. Det går inte att vänta på opinionen, det funkar inte när det gäller risker. Jag tror det krävs tydligt politiskt ledarskap, sa Anita Pettersson-Strömbäck.
En av slutsatserna i rapporten är att det krävs skräddarsydda informationsinsatser från ansvariga myndigheter och organisationer. Skräddarsydda för att det skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen hur man ser på riskerna. Män tenderar att undervärdera riskerna. Benägenheten att vidta åtgärder är också mindre.
– I riskforskning generellt är män mer riskbenägna än kvinnor, ser inte risker och vidtar inte åtgärder. Det stämmer även här.
Och äldre tror i mindre utsträckning än yngre att de själva ska drabbas av klimatkonsekvenser.
– Har vi en äldre resursstark generation som konsumerar den yngre in i en klimattragedi? sa Anita Pettersson-Strömbäck.
De exempel på klimatförändringar som togs upp specifikt i enkätfrågorna var extrema väderhändelser i form av skyfall, värmeböljor och torka samt höjda havsnivåer.
Studien utfördes tillsammans med FOI inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Climatools, som ska vara ett stöd för bland andra samhällsplanerare för att möta utmaningarna med ett ändrat klimat.
Drygt 1 000 vuxna svenskar svarade på enkäten under maj 2012 via TNS Sifos webbpanel. Svarsfrekvensen var endast 40 procent. Rapportförfattarna tror att den låga siffran kan ha ett samband med de tillfrågades inställning till frågor om klimatet och varnar därför för långtgående slutsatser av enkätens resultat.
Publicerad:
Läkartidningen 49/2012
Lakartidningen.se