Användandet av sociala medier, såsom Facebook och Twitter, ökar ständigt. Behovet av reflektion och eftertanke kring på vilket sätt som kommunikationen sker i dessa kanaler har därmed blivit allt viktigare.
För läkare som har en stark yrkesetik som innefattar tystnadsplikt är det här särskilt betydelsefullt. Läkares användning av sociala medier får inte skada patienters och allmänhetens förtroende för läkarkåren.

Sociala medier fyller en viktig funktion för många läkare. Det är angeläget att vi läkare är delaktiga och syns i offentliga diskussioner. Sociala medier har ofta ett stort genomslag. Den som agerar på sociala medier behöver dock vara medveten om de risker som kan finnas.
De här medierna skiljer sig från andra kommunikationskanaler genom inläggens potentiellt mycket stora och snabba spridning. Vidare kan anonymitet på internet aldrig helt garanteras. Användaren kan inte heller vara säker på att det som en gång lagts ut går att ta bort.
Läkarförbundet och Läkaresällskapet har gemensamt tagit fram några korta råd för läkares och medicine studerandes agerande på sociala medier. Det är viktigt att påpeka att det är fråga om just råd och inte strikta regler.

En generell utgångspunkt kan vara att avstå från att publicera sådant på sociala medier som man i eget namn inte skulle vilja stå för i andra sammanhang. Online-diskussioner med kollegor kan ge läkare värdefulla möjligheter att utbyta kliniska erfarenheter. Vid sådana meningsutbyten är det dock viktigt att tänka på att hälso- och sjukvårdssekretessen gäller även här.
Uppgifter om patienter bör överhuvudtaget inte publiceras på sociala medier. Det gäller även avidentifierad information, eftersom till synes oskyldiga uppgifter skulle kunna kombineras så att patienten går att identifiera. Viktigt att komma ihåg är också att sekretessen hindrar vårdpersonal från att på nätet bemöta kritik från patienter och anhöriga.
Även om användandet av sociala medier ofta är en privat angelägenhet bör man skriva sakligt och korrekt och använda en sansad ton då man uttalar sig i egenskap av läkare. Ett inlägg är olämpligt om det riskerar att skada förtroendet för läkarkåren. Nedsättande kommentarer om patienter eller kollegor ska naturligtvis inte förekomma.
Läkare bör också, även då de agerar på sociala medier, vara noga med att upprätthålla en professionell relation till sina patienter. Det är ofta olämpligt att interagera med sina patienter i sociala nätverk, inte bara ur sekretessynpunkt, utan även för att det kan störa patient–läkarrelationen.

I Läkarförbundets etiska regler anges att läkare ska avhålla sig från påträngande marknadsföring och från att på annat olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och läkargärning. Detta gäller även på sociala medier. Detsamma gäller för Läkarförbundets marknadsföringsregler. Reglerna är bindande för alla medlemmar i förbundet och finns på förbundets hemsida.
I marknadsföringsreglerna anges till ­exempel att läkare inte får medverka i läkemedelsreklam riktad till allmänheten. Läkare får heller inte i marknadsföring framstå som garant för ett visst läkemedel eller en viss produkt som har samband med läkar­verksamhet. Vidare bör eventuella intressekonflikter uppges vid behov, exempelvis rörande ekonomiska intressen i vårdföretag.
De flesta läkare är arbetstagare. Det är viktigt att läkare och annan vårdpersonal har möjlighet att påtala missförhållanden i vården. Offentligt anställda har ofta rätt att öppet kritisera sin arbetsgivare, även i sociala medier.
I allmänhet är det ändå klokt att i första hand uttrycka kritik internt och söka samförstånd med arbetsgivaren. Förbättringsarbete bedrivs oftast bäst i samråd med arbetsgivaren. Som privatanställd finns ofta en lojalitetsplikt. Det finns därför anledning till stor försiktighet vid offentlig kritik av arbetsgivaren.
Sociala medier är ett kraftfullt verktyg för meningsutbyte och debatt. Förhoppningsvis kan de framtagna råden tjäna som stöd vid läkares agerande på denna viktiga arena för kommunikation. Råden finns på Läkarförbundets hemsida.