En majoritet i SMER anser att altruistiskt surrogatmoderskap kan vara etiskt godtagbart, givet att ett antal förutsättningar är uppfyllda: det ska råda en nära relation mellan surrogatmodern och föräldrarna, surrogatmodern bör ha egna barn, och hon bör inte vara genetisk mor till barnet.
Majoriteten vill därför ändra på dagens regelverk som säger att surrogatmoderskap inte får tillämpas inom hälso- och sjukvården och att det är den kvinna som föder ett barn som anses som mor till barnet i rättsligt hänseende. En minoritet tycker dock att metoden strider mot människovärdesprincipen, genom att en människa används som medel för andra människors mål.
Att föräldrarna betalar surrogatmodern, så kallat kommersiellt surrogatmoderskap, tar rådet enhälligt avstånd från, eftersom det anses kunna leda till en kommersialisering av reproduktionsprocessen. Man anser samtidigt att barn som tillkommit genom surrogatmoderskap i utlandet ska ha samma förutsättningar som andra barn och att regleringen kring mottagandet av dessa barn bör ses över.
SMER har även tagit ställning till ett antal andra frågor som rör assisterad befruktning:
• Donation av befruktade ägg bör tillåtas, det vill säga assisterad befruktning där ingen av föräldrarna är genetisk förälder.
• Tiden som befruktade ägg får förvaras frysta bör förlängas från dagens fem år.
• Det är etiskt godtagbart att en kvinna låter frysa in äggceller för att kunna bli med barn längre fram. Handlar det bara om att förlänga den fertila tiden bör hon stå för kostnaden själv, men om det handlar om medicinsk infertilitet bör samhället bidra.
• Det bör inte finnas några generella tidsgränser för assisterad befruktning eftersom åldrandet är individuellt. En förälder bör dock vara tillräckligt ung för att kunna ta ansvar för barnet till dess det blivit vuxet.
• Reglerna om särskild prövning vid behandling med donerade spermier eller äggceller bör tas bort. All assisterad befruktning bör bedömas på likartat sätt.
