Som Läkartidningen tidigare berättat ska regeringens lagförslag reglera patientnämnderna så att deras uppgift förtydligas till att huvudsakligen handla om att hjälpa patienterna med klagomål mot vårdgivarna. Det skulle kunna avlasta Inspektionen för vård och omsorg, IVO, dit patienter i dag kan vända sig.
I lagförslaget står till exempel att patientnämndernas primära uppgift är att hjälpa patienter att föra fram klagomål och att få klagomål bemötta av vårdgivare. Nämnden ska kunna hjälpa patienten att sammanfatta frågeställningar och hjälpa till att formulera skriftliga inlagor. Den ska kunna bistå patienten att få till ett telefonsamtal med vårdgivaren, förmedla klagomålen och se till att de följs upp.
Samtidigt markeras att nämnden inte ska vara ett ombud för patienten. Därför undrar lagrådet vilken ställning patientnämnderna egentligen skulle få i förhållande till patienterna i och med det nya lagförslaget. »Exempelvis kan man undra vilka uppgifter som undantas när det sägs att nämnden inte ska agera ombud för patienten«, skriver lagrådet i sitt yttrande. Rådet menar att patientnämndernas roll behöver utredas närmare under beredningen.
Utöver det har lagrådet ett antal frågor om andra otydligheter. Exempelvis står det i lagförslaget att patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling, utan att närmare precisera vad det innebär. En annan sak handlar om att landstingen och kommunerna ska organisera patientnämnderna så att de kan utföra sina uppgifter självständigt. Hur det ska göras är oklart, vilket även Justitieombudsmannen och Svensk kirurgisk förening påpekat i sina remissvar.
Lagförslaget bygger på den så kallade Klagomålsutredningens förslag och föreslås gälla från 1 januari 2018.
