Kostkvaliteten i relation till depression har beskrivits både som en riskfaktor och en skyddande faktor. Vad som definierar en god kostkvalitet kan diskuteras, men ofta nämns medelhavsinspirerad kost i sammanhanget.
Nyligen publicerades en australisk randomiserad kontrollerad studie baserad på kostintervention som behandling för medelsvår till svår depression. De 33 deltagarna i kostinterventionsgruppen fick stöd av en dietist för optimal följsamhet till ett kostprogram som rekommenderades utifrån särskilda kriterier. Kostförbättringsprogrammet pågick under 12 veckor och utgick från så kallad medelhavskost, där grönsaker, frukt, nötter, olivolja och fisk kan nämnas bland de huvudsakliga livsmedelsgrupperna. Samtidig minskning av till exempel socker, snabbmat och friterad mat ingick också i programmet. Kontrollgruppen med 34 deltagare fick socialt stöd enligt en särskild manual. Stödet var i huvudsak grundat på samtal som fördes kring neutrala ämnen av intresse för patienten.
Alla deltagare var över 18 år och uppfyllde kriterierna för depression samt hade 18 eller fler poäng på MADRS (intervjubaserad enkät). De utvärderades i samband med baslinjen och vid studiens avslut beträffande kosthållningskvalitet. Det säkerställdes att de inkluderade hade en »dålig« kostkvalitet från start. I de fall deltagarna stod på antidepressiv medicinering eller mottog psykoterapi fick behandlingen inte vara förändrad under minst de senaste 2 veckorna.
Primära utfallsmått var förändring i depressiv symtomatologi efter 12 veckor, och för skattning av detta användes MADRS, både vid baslinjen och efter 12 veckor.
Resultaten visade att kostinterventionsgruppen dels förbättrat sina kostvanor, dels uppvisade signifikant förbättring efter 12 veckor jämfört med kontrollgruppen med socialt stöd, t(60,7) = 4,38 (P < 0,001), Cohens d = – 1,16. Den signifikanta effekten kvarstod även efter justering för variabler såsom fysisk aktivitet och BMI samt resultat på kostutvärdering vid baslinjen.
Författarna nämner bland annat oxidativ stress och förändrad tarmflora som möjliga vägar genom vilka kosten kan påverka det depressiva tillståndet. De konkluderar att resultaten visar på kostförbättring som en effektiv behandlingsmöjlighet för depression.
Även om fler studier behövs på området belyses ändå att kostens betydelse för depression är värd att tas på allvar, också vid ställningstagande till behandlingsstrategier i den kliniska vardagen.
Referenser
Jacka F, et al. BMC Med. Epub 30 jan 2017. doi: 10.1186/s12916-017-0791-y
Socialstyrelsen tycks till exempel har förbisett erfarenheterna från de åtta europeiska länder där man har en betydligt vidare syn på effekter av psykoterapi. Detta gäller bland annat i våra tre närmaste nordiska länder samt i Tyskland. Det finns solid forskning från dessa länder som visar på mycket signifikanta effekter av psykoterapi, som dessutom är gratis i Tyskland och kraftigt subventionerad i Finland (patienten betalar cirka 150-200 kr/session).
Jag ska ge några exempel på de positiva effekterna. I Finland kan alla som på grund av psykisk ohälsa är sjukskrivna eller riskerar att bli det få kraftigt subventionerad rehabiliterande psykoterapi (se även http://www.kela.fi/web/sv/16-64-ar_psykoterapi). Studier visar att av de som vid inledningen av behandlingen inte kunde arbeta återgick 33 procent i arbete under eller efter behandlingen. Det är mycket goda siffror. I Tyskland har psykoterapi varit gratis sedan 1999. Studier visar att varje satsad euro på psykoterapi ger en vinst på 2,70–5,50 euro, Alla studier visar överlägsen effekt för psykoterapi jämfört med enbart medicinering (Källor: Föreläsningar på seminariet "Sverige ur tiden?" i riksdagshuset 22 feb 2017 av den finske docenten och psykologen Olavi Lindfors och den tyske professorn och psykologen Stephan Hau).
Nu kommer denna studie om kosthållning. Jag är inte alls förvånad över att den visar så positiva resultat. Jag jämför gärna med ett resonemang jag fört angående den positiva effekten av fysisk aktivitet vid depression, vilket det också nu finns vetenskapligt belägg för. Vi människor är biologiska varelser, vi är däggdjur. Vi är gjorda för att röra på oss, och vi behöver också ha en varierad kost med regelbundet intag av alla viktiga näringsämnen och vitaminer, och med rätt avvägning av energikällorna för att få ett så jämnt blodsocker som möjligt. Att människan är ett djur är skälen till att både fysisk aktivitet och en väl sammansatt och regelbundet kostintag minskar depressionssymtom. Utifrån att vi är biologiska varelser anser jag att detta är ett axiom, och behöver därför egentligen inte bevisas av RCT--studier.
Socialstyrelsen bör göra om hela arbetet med nya riktlinjer för behandling av depression och ångest. Arbetsgruppen behöver utvidgas högst betydligt. Det behöver ingå flera representanter för: andra psykoterapeutiska inriktningar än KBT, de som utarbetat riktlinjerna i flera av de europeiska länder som har en vidare syn på psykoterapi (förslagsvis de övriga tre nordiska länderna och Tyskland), de som förespråkar fysisk aktivitet och kostomläggning samt företrädare för brukarna.
